Gustav II Adolf och flera andra kända personer kan vara på väg bort från Münchens gator. Bilden är från Lützen där den svenske kungens gata korsar en annan kontroversiell persons: Karl Marx.

© Anders Holmgren

Gustav II Adolf rensas bort från Münchens gator

Den svenske kungen Gustav II Adolf anklagas för att ha velat utrota bayrarna i trettioåriga kriget. "Att utmåla kungen som strävande efter folkmord är historieförfalskning", svarar Dick Harrison.

13 februari 2020 av Anders Holmgren

Vad göra med Gustav Adolfstrasse?

Denna fråga ställer sig nu Münchens kommunfullmäktige i samband med en allmän översyn av namnen på stadens gator. En expertkommission bestående av historiker från stadsarkivet har ägnat tre år åt att gå igenom alla gator i sin jakt efter historiskt belastade namn.

Totalt har man granskat 6117 gator. 320 gator har flaggats som anstuckna av antingen nazism, chauvinism, kvinnofientlighet, militarism, antisemitism eller rasism. Av dessa har man lyft fram 40 namn som särskilt problematiska och det är på just denna ”skitlista” som Gustav II Adolf återfinns.

Även Columbus och Bismarck

Det är den tyska tidningen Bild Zeitung som har publicerat det material som var tänkt att hållas hemligt tills ett beslut angående gatunamnens vara eller icke-vara hade fattats. I det interna materialet berättas att Gustav II Adolf ingrep i det trettioåriga kriget på den protestantiska sidan samt att han var ”besatt av idén att utrota det katolska Bayern”.

Exempel på andra personer som anses lika frånstötande som den svenske kungen är upptäckaren Christopher Columbus (anklagas för slavhandel), Otto von Bismarck (anklagas för rasism) och den tyska filosofen Arthur Schopenhauer (anses kvinnofientlig).

FLER HISTORISKA NYHETER I VÅRT NYHETSBREV

Kommissionen initierades 2016 av de tyska socialdemokraterna SPD. Initiativet har mött frän kritik särskilt av SPD:s motståndare, det kristdemokratiska CSU. Vice förbundsdagspresident Hans-Peter Friedrich (CSU) dömer ut projektet med orden: ”På detta sätt förverkligas George Orwells vision från boken 1984. Historien skrivs systematiskt om för att anpassas till den rådande tidsandan”.

"Historieförfalskning"

Historikern Dick Harrison reagerar också på kommissionens hårda ord om den svenske kungen:

– Det finns inga som helst belägg för att Gustav II Adolf strävade efter att utplåna bayrarna. Hans inträdande i trettioåriga kriget motiverades på flera olika sätt – förutom rent säkerhetspolitiska motiv fanns även en ambition att skydda tyska protestanter och tyska furstars friheter. Men det verkliga skälet var med största sannolikhet ren och skär opportunism. Den svenska regimen såg en lysande möjlighet till snabba segrar och expansion.

– Att utmåla kungen som strävande efter folkmord är historieförfalskning”.

Tidningen Bild avslöjade vilka namn som expertkommissionen vill få bort från Münchens gator.


Den svenske tysklandsambassadören Per Thöresson slår an en mer förlåtande ton:

– För många tyskar är Gustav II Adolf en hjälte, för andra snarare tvärtom. Att debatten om hans arv går vidare är inte förvånande, säger han.

Trettioåriga kriget räknas som en av Europas blodigaste konflikter någonsin. Många länder deltog men huvuddelen av kriget utkämpades i det område som idag utgör Tyskland. Enorma arméer drog fram genom landet och brandskattade ofta lokalbefolkningen för sin försörjning.

Övergrepp på civila, hungersnöd, pest och andra sjukdomar följde i krigets spår. Exakt hur många som dog under kriget vet ingen. Men en vanlig uppskattning bland historiker är att Tyskland förlorade ungefär sju miljoner människoliv, vilket överträffar landet förluster i andra världskriget. De flesta offer var civila.

Namnbyten vanligare i Tyskland

I Tyskland förs det en ständig och ofta ideologiskt laddad debatt om namnen på landets gator och torg. I vissa fall har man bytt namn på hela städer. Dagens Chemnitz bytte exempelvis namn till Karl Marx Stadt 1953 för att 1990 återta sitt ursprungliga namn. Den stora paradgatan Karl-Marx Allé i Berlin har hunnit med att heta både Stalinallé och Grosse Frankfurter Strasse bara under de senaste 70 åren.

Gustav II Adolf återfinns på gatuskyltar i hela Tyskland men förekommer mest i landets traditionellt protestantiska delar. 

Kanske är du intresserad av...

Läs också