Marinmuseum i Karlskrona samlar just nu in minnen kring dramat då den sovjetiska ubåten U137 gick på grund i Gåsefjärden i Blekinge skärgård 1981.

© Marinmuseum/SMTM

Minns du ubåtsdramat 1981?

Nästa år är det fyrtio år sedan den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i Gåsefjärden. Nu samlar Marinmuseum in minnen kring händelsen. Och man välkomnar debatt.

26 november 2020 av Anna Larsdotter

Natten till den 28 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U137 på grund i Gåsefjärden i Blekinge skärgård. Farkosten upptäcktes av en fiskare som slog larm till örlogsbasen.

Några timmar senare hade kalla kriget – och världspressen – kommit till Karlskrona.

Snart har det gått 40 år sedan dramat och just nu pågår en insamling av minnen kring U 137, eller S-363, som ubåten egentligen hette, initierad av Marinmuseum i Karlskrona.

– I våra arkiv har vi ganska få saker knutna till ubåten men vi vill förstås ändå uppmärksamma det som hände för fyra decennier sedan. Och vi vänder oss inte bara till militärer och politiker utan till alla som har något att berätta, säger Johan Löfgren, intendent på Marinmuseum.

Inget definitivt svar

Efter grundstötningen 1981 inkom tusentals larm till marinen. Den stora ubåtsjakten var ett faktum och den hetsiga nyhetsrapporteringen väckte både ilska, oro och skämtlystnad.

Fyra decennier senare är U 137 fortfarande ett känsligt ämne för vissa, medan många unga är helt okunniga om händelsen.

När det gäller frågan om hur en kärnvapenbestyckad ubåt kunde hamna på svenskt territorialvatten har flera ubåtskommissioner inte kunnat lämna något definitivt svar.

Var det på grund av inkompetens hos besättningen, eller hade avsändaren onda avsikter mot Sverige?

Marinmuseum välkomnar debatt, men idén bakom insamlingen är framförallt att ta in en så bred bild som möjligt av Sverige 1981, kopplad till händelserna i Gåsefjärden.

– Även en person som 1981 var tio år och bodde i Örebro kan ha något att säga om hur han eller hon upplevde det som hände, säger Johan Löfgren.

Minnen ska ge perspektiv

Själv var han sex år och har vaga minnen från de dramatiska dagarna när grundstötningen dominerade nyhetsflödet.

Museet har redan fått in flera berättelser, bland annat från en person i flygvapnet och från en fartygschef i flottan som var först vid grundstötningsplatsen. Men helt vanliga människors minnen är alltså av precis lika stort intresse: ”Alla funderingar, känslor och upplevelser är viktiga för att ge perspektiv”, skriver museet på sin hemsida.

Berättelserna kommer att bevaras i Marinmuseums arkiv. Vissa kan komma ifråga för publicering eller presentation, men inte utan att upphovspersonen tillfrågats.

Mer information om insamlingen finns på marinmuseum.se

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

Kanske är du intresserad av...

Läs också