Henrik Berggren om krigsutbrottet
För åttio år sedan – den 1 september 1939 – gick tyska trupper över gränsen till Polen. Historikern Henrik Berggren har fördjupat sig i hur andra världskrigets utbrott påverkade livet i Sverige.
I det senaste numret av Populär Historia skriver historikern Henrik Berggren om hur Sverige påverkades av andra världskrigets utbrott för åttio år sedan.
Mer om hur krigsutbrottet upplevdes av svenskarna kan man läsa i din senaste bok, Landet utanför – Sverige och kriget 1939–1940 (2018), som är den första delen i en trilogi. Hur fick du idén att skriva om Sverige under beredskapstiden?
– Jag tror att det var Anthony Beevors stora verk om andra världskriget. Jag tänkte att det behövdes en bred och berättande skildring av ett land som undgick att dras in i kriget, att neutraliteten på gott och ont behövde sin skildrare.
Vilka reaktioner har du fått på din bok? Har några som själva var med 1939 tyckt till?
– Mycket positiva. De som var med uppskattar att deras barn- och ungdom fått gestaltning, även om de ibland tycker att jag har missat eller missförstått något. Så är det säkert också, även om det inte är självklart att 70–80 år gamla minnen ska ha företräde framför samtida källor.
I höst medverkar du på Stora Historiekryssningen som Populär Historia är med och arrangerar. Vad ska du prata om?
– Jag kommer att prata under rubriken »Miss Sweden just wants to be alone«, ett citat jag lånat från en australiensisk tidningsmans skildring av Sveriges förhållande till omvärlden i slutet av 1930-talet.
Vad har du på gång för övrigt?
Annars arbetar jag vidare med nästa del av Landet utanför-trilogin, som utspelar sig mellan hösten 1940 och vintern 1943. Sedan har jag stuckit emellan med en liten bok om New Yorks historia som kommer ut i september.
Publicerad i Populär Historia 9/2019
