1960 – en brytningstid mellan då och nu

Nyårsdagen 1960 vaknade svenskarna upp till ett nytt decennium, ett årtionde som skulle komma att ställa många normer och uppfattningar på ända. Utvecklingen inom teknik var snabb och påtaglig och ute i världen var mycket på gång som skulle komma att påverka även Sverige.

Men samtidigt var en hel del vid det gamla. Sverige stod med en fot i moderniteten och en i värderingar som gjorde att en flicka som höll en pojke i handen på skolgården kunde få sänkt betyg. Lärarinnorna bar kjol, det var skolundervisning på lördagar, och när eleverna cyklade hem för att äta lunch serverade mammorna, som för det mesta var hemmafruar, maträtter som isterband eller ärtsoppa.

Rockmusiken hade gjort sitt intåg och tonåringen var uppfunnen, men på skoldanserna var det fortfarande levande musik som gällde. Myndighetsåldern skulle ännu några år vara 21 år.

Men förändringar var alltså på gång. Fredagen den 1 januari 1960 trädde exempelvis ATP-systemet i kraft efter lång debatt, och senare under året beslöt facket och arbetsgivarna i en överenskommelse att skrota de särskilda kvinnolönerna. Inför valet till riksdagens andra kammare samma höst (den 18 september) talade folkpartiets ledare Bertil Ohlin och centerledaren Gunnar Hedlund, oberoende av varandra, för första gången om en mittenpolitik. Bland parollerna fanns ”Rättvisa åt kvinnorna” (FP) och ”Klok sparsamhet – lägre skatter” (C).

Men det var socialdemokraterna som återigen tog hem valsegern och partiet ökade också mest – plus tre mandat. Samtidigt backade Höger­partiet med sex mandat.

Samma år, i april, fick Sverige sina första kvinnliga präster, efter att ett extra­inkallat kyrkomöte 1958 fattat beslut om att så kunde ske. Mötet hade kommit till stånd efter politiska påtryckningar.

Detta var en tid då medborgarna fick bättre koll på vad som skedde i samhället och i omvärlden. Televisionens nyhetsförmedling förbättrades avsevärt 1960 när Aktuellt (som startat två år tidigare) började sända fem kvällar i veckan. Nyhetssändningen kompletterades med det kommenterade programmet Panorama, som leddes av två av tidens medieprofiler, Henry Christensson och Ilgars Linde.

Samma år kunde svensk television för första gången följa de olympiska spelen. Rapporteringen från vinterspelen i Squaw Valley den 18–28 februari var visserligen måttligt lyckad – man kunde inte sända TV-bilder direkt från USA – men vid sommarspelen i Rom i augusti–september fungerade TV-bevakningen tämligen väl.

Den 2 februari TV-sändes melodifestivalen, alltså den svenska uttagningen till Eurovisionsschlagerfestivalen, från Cirkus i Stockholm. Vinnande bidrag var ”Alla andra får varann” framförd av Östen Warnebring och Inger Berggren. Samma artister sjöng även låten ”Underbar, så underbar” som kom tvåa. Duon fick dock inte sjunga vinnarbidraget vid finalen i London, det uppdraget gick till Siw Malmkvist, som samma år lanserats i Lennart Hylands radioprogram ”Stora famnen”. Sverige slutade på delad tiondeplats i London.

Radion sände endast i två kanaler, lättlyssnade P1 och mer seriösa P2. Nya distriktskontor etablerades i Norrköping, Örebro och Karlstad och regionala nyhetsprogram började sändas från Malmö (”Sydkvarten”), Göteborg (”Västkvarten”) och Sundsvall (”XYZ-kvarten”).

På utrikesfronten skärptes under sensommaren 1960 läget i tidigare Belgiska Kongo, som höll på att upplösas på grund av inbördeskrig och politisk splittring. Landets regering bad FN om hjälp att upprätthålla säkerheten och skydda invånarna.

På initiativ av FN:s svenske generalsekreterare Dag Hammarskjöld beslöt säkerhetsrådet att sända en styrka till området under befäl av den svenske generalen Carl C:son von Horn. På kort tid anlände 18 000 man. Sverige bidrog med över 600 soldater från den svenska Gazabataljonen som förflyttades till området.

Längre söderut, i apartheidens Sydafrika, rådde också stor oro. I maj hade Sharpevillemassakern ägt rum, med påföljande undantagstillstånd. Starka protester riktades mot regimen – inte minst från svenskt håll.

Hemma i Sommarsverige var det också ganska turbulent, men på ett annat sätt. Stora delar av landet drabbades av svåra regn och översvämningar under juli och augusti. På Österlen i Skåne isolerades flera samhällen, vägarna hotades av ras och jordbrukare och fruktodlare fick se grödorna förstöras.

Sörmland var ett annat område där skörden regnade bort och skyfallen vållade problem i både tåg- och biltrafiken.

I Stockholm pågick annars under augusti förberedelserna inför bärgningen av regal­skeppet Vasa följande år. Det återfunna stormaktstids­fartyget väckte stort intresse bland delegaterna på en internationell kongress för historiker i huvudstaden.

Tre utländska statsöverhuvuden gästade Sverige 1960: shahen av Iran, Thailands kung Bhumibol med drottning Sirikit, samt Österrikes förbundspresident Adolf Schärf.

Sverige fick under året sitt fjärde universitet när Stockholms högskola blev Stockholms universitet. Antalet nybakade studenter på landets läroverk var detta år inte fler än 9 136 stycken, att jämföra med de omkring 95 000 ungdomar som numera årligen lämnar gymnasiet med slutbetyg (långt fler antas till gymnasiet, men går ut utan slutbetyg).

I den inhemska litteraturen var 1960 ett produktivt år. Bland annat gav Eyvind Johnson ut Hans Nådes tid, Tora Dahl utkom med Besynnerliga värld, Per Anders Fogelström med Mina drömmars stad, Bosse Gustafson med Kasta sten, Lars Gustafsson med Bröderna, Lars Gyllensten med Sokrates död och Per Olof Sundman med Skytten. Ingmar Bergmans film Jungfrukällan hade premiär och var en av de få behållningarna från det svenska filmåret 1960. Och publiken spärrade upp ögonen när Malmöfödda Anita Ekberg badade i Roms berömda Fontana di Trevi i Federico Fellinis filmklassiker Det ljuva livet.

I början av december kom vintern på allvar med kyla och kraftiga snöfall. Två av årets nobelpristagare drabbades särskilt. Professor Willard F Libby, pristagare i kemi som belönades för sin upptäckt av kol-14-metoden, anlände kraftigt försenad med sin familj till Bromma fredagen den 9 december och medicinpristagaren Peter B Medawars plan tvingades återvända till Oslo. På Nobeldagen den 10 december var dock alla pristagarna på plats, inklusive litteraturpristagaren Saint-John Perse vars diktsamling Krönika i översättning av Dag Hammarskjöld utkom lagom till prisutdelningen. Nobelfesten direktsändes i TV och evenemanget sågs av 95 miljoner tittare runt om i världen.

Då som nu var svenskarnas intresse för landets kungligheter stort. Prinsessan Birgitta (född 1937) överraskade både sina vänner och allmänheten när hon den 15 december förlovade sig med den tyske prinsen och konsthistorikern Johann Georg av Hohenzollern. Dagen efter höll paret en presskonferens, vilket torde ha varit den första av detta slag som ägde rum på Stockholms slott.

När året gick mot sitt slut sände kung Gustaf VI Adolf en julhälsning till de svenska hemmen. Han yttrade bland annat:

”Vi gå snart in i ett nytt år. Ej utan bekymmer se vi framåt. Orostecknen i världen äro tyvärr ganska många, och vad som sker därute kommer med visshet att ej lämna oss oberörda.”

De svenska familjerna fick även ett budskap från TV-mannen Bengt Feldreich som lånade ut sin röst till figuren Benjamin Syrsa, när Kalle Anka och hans vänner önskade god jul för första gången den 24 december 1960.

Publicerad i Populär Historia 1/2010