100 år av flyg i Sverige
Flygveckan på Gärdet i Stockholm 1910 blev en succé – drygt 50 000 åskådare följde arrangemanget. Till höjdpunkterna hörde när Carl Cederströms pressade sitt plan 160 meter upp i luften – svenskt rekord!
»Flygbaronen» Carl Cederström framför en Blériot XI.
Åren efter sekelskiftet 1900 var hektiska när det gällde utvecklingen av flygkonsten. 1903 hade bröderna Wright lyckats genomföra historiens första motorflygning i USA och snart följde pionjärer i land efter land i Europa efter. I Norden var Danmark först, när urmakaren J C H Ellehammer 1906 skuttade fram i sitt tvåvingade motorplan på en ö utanför Lolland. Biplanet var förankrat vid en påle i marken och flög runt i en cirkelbana.
1910 räknas som det svenska flygets födelseår. Hundraårsjubileet kommer att firas runt om i landet med flyguppvisningar, utställningar och seminarier. Redan 1909 hade visserligen en pilot för första gången flugit med motorflygplan över svensk mark. Den 29 juli gjorde fransmannen Georges Legagneux några korta uppvisningar på Ladugårdsgärdet i Stockholm med sitt Voisinplan. Men året därpå inträffade tre grundläggande händelser för svenskt flyg, berättar Stieg Ingvarsson, jubileumssamordnare på Svensk flyghistorisk förening:
– Den första svenska flygveckan anordnades i Stockholm, Carl Cederström tog det första svenska flygcerti-fikatet och Hjalmar Nyrop flög på Ljungbyhed i det första svenskbyggda planet, Ask-Nyrop nr 1.
Den teknikintresserade ”Flygbaronen” Carl Cederström (1867–1918) hade 1907 startat Sveriges första bilfirma, Bilbolaget. 1909 reste han till Frankrike för att utbilda sig till pilot vid Louis Blériots berömda flygskola i Pau. Året därpå lyckades han på andra försöket flyga över Öresund – en bedrift som dansken Robert Svendsen dock redan klarat av en månad tidigare.
Vid Svenska aeronautiska sällskapets flygvecka i Stockholm samma höst möttes de bägge antagonisterna i en tvekamp som svensken vann. Bland annat fick han upp sitt plan 160 meter över marken, vilket var svenskt rekord.
Carl Cederström tillägnas Flygvapenmuseum i Linköpings första tillfälliga utställning när museet nyinvigs den 12 juni. Den våghalsige pionjären, som var både varietéartist och bonde innan han blev pilot, omkom 1918 i en flygolycka på Ålandshav.
Den förste svensk som flög ett svenskbyggt plan i Sverige var dock ingenjören Hjalmar Nyrop. Maskinen, ”Gräshoppan” kallad, tillverkades på AB Nyrop & Ask i Landskrona, landets första flygplanstillverkare. Sensommaren 1910 flög Nyrop ”Gräshoppan” i skånska Ljungbyhed. Året därpå, när han skulle ta sitt flygcertifikat, havererade hans plan och Nyrops karriär som flygare var över. Han dog 1915, troligen av sviterna han ådragit sig i olyckan.
Det var Svenska aeronautiska sällskapet som hösten 1910 anordnade den första så kallade Flygveckan i Sverige. Sällskapet hade grundats tio år tidigare, efter fransk förebild. Från början var de inflytelserika medlemmarna mest intresserade av ballongflygning, men kring år 1909 började de byta fokus och inrikta sig på det nya motorflyget. Vid flygveckan 1910 visade 16 konstruktörer upp sina byggen för allmänheten. Arrangemanget på Gärdet blev en stor succé som lockade drygt 50 000 entusiastiska åskådare.
Veckan därpå satte redaktören Hasse Zetterström upp pjäsen ”Den maskerade flygaren” med Carl Cederström i huvudrollen. Han bar samma bruna flyguniform som han hade haft på sig under flygveckan.
Intresset för flyg växte bland svenskarna och snart blev pionjärpiloterna och deras plan huvudattraktioner vid allehanda tillställningar som marknadsdagar och kommunala arrangemang. I den andan deltar Svensk flyghistorisk förening i sommar i de flygdagar som anordnas i Stockholm, Göteborg, Linköping och Ljungbyhed. Då kommer veteranflygaren Mikael Carlson att visa upp något av de Blériotplan han själv restaurerat. Planen byggdes ursprungligen på licens på Enoch Thulins flygplansfabrik i Landskrona under första världskriget. Mikael Carlson använde ett av dem när han 1999 korsade Engelska kanalen.
Publicerad i Populär Historia 1/2010
