Uppror med vrede och våld
Sommaren 1900 kulminerade den folkliga resning som inletts 1898. Deltagarna beskrev sig som »den rättfärdiga harmonins knytnävar«, engelsmännen kallade dem »boxare« och oroligheterna blev kända som boxarupproret.
Det var en reaktion på västmakternas och Japans då fullt utvecklade maktfullkomlighet gentemot Kina och på den korrupta Qingdynastins oförmåga att hävda landets suveränitet. Vreden och våldet som kanaliserades genom upproret riktade sig främst mot kristna kineser, men också mot »de utländska djävlarna«.
Missionärerna, som ofta verkade på platser som i dag är svåra att hitta på kartan, var helt utlämnade när boxarna drog fram – över 180 protestantiska missionärer miste livet. Vid sidan av britterna var svenskarna de utlänningar som drabbades hårdast – 56 dödades, varav 16 barn.
Trots att så många svenskar hamnade mitt i denna storpolitiska tsunami är det ett tämligen okänt kapitel i vår historia. Omständigheterna är inte heller helt klara då uppgifterna inte alltid är samstämmiga, vilket förklaras av det kaos som rådde.
Missionärernas fasansfulla öde
Carl L Lundberg rapporterade vad han hade fått berättat för sig, men det fanns fler än han som vittnade om det fasansfulla öde som drabbade missionärerna i Soping. Offren fick skallarna inslagna med stenar och andra tillhyggen, och lemmar avhuggna, varefter deras huvuden skiljdes från kroppen och sattes upp på stadsmuren. Möjligen fanns utöver ovan nämnda personer även en Carl Blomberg med fru och barn från samma mission som Forsbergs bland offren.
Vid denna tid utspelade sig liknande scener på olika platser i Kina, framförallt i de norra delarna. Och när Lundberg skrev brevet levde han själv och hans familj på lånad tid. Vad låg egentligen bakom boxarupproret? Vi får gå bakåt i historien.
I början av 1500-talet anlände portugisiska sjöfarare till Kina vilket ledde till att handelsstationen Macao etablerades på sydkusten. Snart följde spanska, holländska och engelska kölar samma väg.
Kina drogs då in i den globala handel som upptäckten av Amerika gav upphov till, och sög åt sig en stor andel av det sydamerikanska silvret i utbyte mot lyxvaror som porslin, te och textilier. Kina blev därmed den globala handelns vinnare, vilket ledde till ett stort handelsöverskott, en dynamisk ekonomi och kraftig befolkningstillväxt.