De fattiga och de rika
Den 21 juni 1736 var en stor dag i Torneå. Under ledning av en man med det för dessa breddgrader exotiskt klingande namnet Pierre-Louise Moreau de Maupertuis anlände ett elegant sällskap till den lilla norrländska köpstaden. Det var en vetenskaplig expedition utsänd av Frankrikes kung, Ludvig XV. Under ett års tid utförde fransmännen och deras svenska kollegor mödosamma mätningar som låg till grund för beräkningar av jordens omkrets.
Mätningarna bekräftade Isaac Newtons teori att jordklotet är tillplattat vid polerna. Men för både vetenskapsmännen och lokalbefolkningen gav expeditionen också andra resultat. De franska herrarna fick stifta bekantskap med en främmande kultur och ett föga gästvänligt klimat, men överraskades också av naturscenerier de aldrig kunnat drömma om. Och i Tornedalen skulla man länge tala om utlänningarnas märkliga manér.
Gradmätningsexpeditionen kan stå som symbol för den fredliga relation mellan Sverige och övriga Europa som inleddes efter stormaktsväldets fall i början av 1700-talet. Under de kommande århundradena skulle utbytet mellan det ensliga landet i norr och kulturnationerna på kontinenten bli livligt, men i stort sett enkelriktat. Det både ekonomiskt och kulturellt fattiga Sverige inspirerades av det rika Europa. Först en bit in på 1900-talet blev bilden en annan. Nu var det många svenskar som ansåg att Europa inte hade mycket att tillföra Sverige.
Med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU bad vi fyra historiker skriva om tusen år av svensk-europeiska relationer. Tillsammans bildar deras artiklar en värdefull snabbkurs att ha i bakhuvudet när dagens debatt analyseras eller i bagaget på europaresan i sommar.
Magnus Bergsten
