Pengar frigjorde stockholmaren
I en ny avhandling visar Mats Hayen hur pengar blev vägen till självständighet för många stockholmare. När lön betalades in natura och hushållsföreståndaren hade all makt var rörelsefriheten begränsad för de flesta.
Långt in på 1700-talet var det hushållsföreståndaren som bestämde över hushållets övriga medlemmar. Mats Hayen visar i en ny avhandling hur stockholmarna frigjorde sig.
När vi moderna människor hör ordet ”hushåll” tänker vi vanligtvis på en familj. Men begreppet var förr i tiden mycket vidare än så. För 250 år sedan hyste ett hushåll, förutom personer med släktskapsband, även tjänare, inneboende och arbetstagare. På ett övergripande ideologiskt plan uppfattades hela samhället som ett storhushåll med kungen som ”rikshushållare”.
Hushållsföreståndarens makt
Lagen tvingade varje individ att underkasta sig en hushållsföreståndare; en ”rikshushållare” i miniatyr. Annars stämplades man som lösdrivare. Detta gjorde hushållet till en verklig maktfaktor i vanligt folks vardag. Till exempel behövde man få hushållsföreståndarens tillstånd att göra ett ärende på stan, besöka vänner eller gå på krogen.
Denne föreståndare fungerade i praktiken som myndigheternas förlängda arm. Folk skulle så långt det gick hållas hemma och inte i onödan vistas i det offentliga rummet, på gator och torg. Det kunde leda till bråk och social oro.
– Men i mitten av 1700-talet började saker och ting hända. Långsamt frigjorde sig stockholmaren på bekostnad av kollektivet. Det betydde nya utvecklingsmöjligheter för individen men ökade problem för myndigheterna, säger Mats Hayen som nyligen blivit klar med sin doktorsavhandling i historia. Den har titeln Stadens puls och studerar hushåll och vardagsliv i Stockholm mellan 1760 och 1830.
Pengar vägen till självständighet
Mats Hayen menar att startskottet för den här utvecklingen var skiftet från naturahushållning till penninghushållning. Rätten till mat och logi inom hushållets ram byttes mot pengar i handen. Nu kunde man bo var man ville och inta sina måltider på någon av huvudstadens hundratals krogar. En mer borgerlig livsstil såg dagens ljus.
Hushållsföreståndarens makt över individen började gröpas ur och hushållen krympte i storlek. Gator och torg fylldes med människor i rörelse som lämnat hushållets stillastående miljö. Före Mats Hayen har ingen historiker tittat på denna förändring, som är en viktig del i moderniseringsprocessen.
Stockholms handel utvecklades
– När mer kontanter än bara fickpengar kom i omlopp öppnades också nya möjligheter för småköpmän och månglerskor. Huvudstadens handel fick en rejäl stimulans. Men för myndigheterna var utvecklingen som sagt inte bara av godo. Staten och staden tvingades nu själva åtgärda de sociala problem hushållsföreståndarna hanterat inom fyra väggar. Svaret kom 1776 med poliskammaren i Stockholm, landets första polisorganisation. Frihet och tvång var åter i balans, säger Mats Hayen.
Publicerad i Populär Historia 5/2007
