Skurlovet gjorde skolan skinande

Svar Skurlov inträffade när de lokala skolmyndigheterna stängde skolan för en ordentlig städning av dess lokaler: klassrum, kapprum, fönster, toaletter, förråd med mera. Beroende på skolans storlek kunde lovet varaen till tre dagar. Eleverna var under denna tid lediga.

Skurlovet inföll vanligen på hösten men kunde ligga vid andra tidpunkter. När på året det förlades och hur många dagar skolan hölls stängd berodde på lokal ambition och ekonomi.

Vanligen inhyrdes städpersonal (oftast kvinnor) för uppgiften. Golv och utrymmen skurades grundligt med vatten och såpa till skillnad från den dagliga torr- eller våtsopningen.

Skulle stoppa sjukdomsspridning

Det man ville få bukt med genom en extra grundlig städning var dels smutsen, i form av damm, lera, grus och gödsel, dels eventuell ohyra (loppor och löss), men också den möjliga spridningen av sjukdomar som tuberkulos, polio, kikhosta och difteri.

Fruktan för framförallt tuberkulos var under lång tid befogad och skolorna skulle inte, enligt både myndigheter och föräldrar, få bli smitthärdar för denna allvarliga farsot.

Annars betonades vikten av daglig städning av skolorna – en syssla som, i skolans tidiga historia, kunde åläggas lärare och elever men i ökande grad utfördes av fast städpersonal.

Behovet av ett separat skurlov minskade successivt under 1900-talet när standarden på skollokalerna blev bättre och de blev mer lättstädade men också genom att man med en utbyggd skolhälso- och sjukvård kunde förebygga och bekämpa allvarliga sjukdomar.

Publicerad i Populär Historia 8/2015