Stiga

Stig Hjelmquist inledde sin bana som affärsman genom att sälja produkter av bakelit. Men det var tävlingsgodkända pingisbollar som lade grunden till Stigas storhetsepok. Mycket krut lades på marknadsföringen.

Flera generationer har roat sig med Stigas klassiska bordshockeyspel. Foto 1966.

© Ingemar Berling/SCANPIX

Historien om Stiga börjar 1934. Då startade den 23-årige entreprenören Stig Hjelmquist en firma i ungkarlslägenheten hemma i småländska Tranås. Bakom sig hade han en gedigen utbildning vid Påhlmans handelsinstitut i Stockholm samt praktik vid varuhus i Tyskland.

Stig Hjelmquist hade redan som barn näsa för affärer och var Tranås bästa försäljare av både jultidningar och majblommor. En karriär som framgångsrik affärsman väntade.

När han väl satte igång gick allt fort. Parallellt raggade Hjelmquist ihop startkapital till firman, förhandlade med stora tyska kemifabriker och skissade på sin första prislista. Den kom våren 1934 och sortimentet bestod av närmare trettio praktiska produkter i bakelit. En ljusröd kaffekopp med fat kostade 90 öre, och konfektasken med lock för 1:55 salufördes i fyra olika färger. Man kunde bara handla mot postförskott.

Stig Hjelmquists affärsidé var att erbjuda marknaden produkter med nyhetsvärde, god formgivning och bra kvalitet. Reklamen skulle vara vassare än konkurrenternas. Dessa ledstjärnor gällde under hela hans affärsliv.

Många förknippar varumärket Stiga med bordtennisbord. Hjelmquists koppling till branschen inleddes 1944 med att han fick försäljningsrätten i Sverige till en bordtennisboll som auktoriserats av Svenska Bordtennisförbundet. (Dessförinnan hade han sålt produkter kring en annan racketsport, badminton.)

Vad var smartare, om man ville lyckas sälja bordtennisprodukter, än att anställa landets bästa pingisspelare som affischnamn? En dag 1952 fick Stigas medarbetare en ny kollega, flerfaldige svenske mästaren Tage Flisberg. Han anställdes på orderavdelningen, men första uppdraget blev att konstruera ett nytt pingisracket. Snart dök han även upp i Stigas annonser.

Flisberg hade ett rejält klipp i vänsterhanden och hans forehandsslag, ”hästsparken”, var fruktat av motståndarna. Men Stig Hjelmquist nöjde sig inte med endast en elitspelare. 1963 anställdes också den blivande dubbel- och lagvärldsmästaren Kjell ”Hammaren” Johansson som reklampelare.

Det var dock inte bara inom bordtennisen Stig Hjelmquist anlitade kändisar. 1958 skrev Sven ”Tumba” Johansson kontrakt med Stiga om att använda ishockeystjärnans namn på företagets bordshockeyspel, vilka lanserats lagom till julhandeln året före. Nu gick spelet under namnet Tumba Hockey.

1957 hade Tre Kronor vunnit VM i Moskva och Tumba korats till turneringens bäste forward. Hela Sverige hade drabbats av hockeyfeber. Och nu kunde man hemma på köksbordet spela upp finalen om och om igen eftersom gubbarna till Stigas första bordshockeyspel var målade i Sveriges och Sovjets färger. Stig Hjelmquist hade tajmat rätt med sin satsning. Bordshockeyspel hade funnits i Sverige sedan slutet av 1930-talet och försäljningen låg på cirka 25 000 spel om året. När Stiga klev in på marknaden dröjde det inte länge förrän den hade tiodubblats.

Fram till 1999, då Stiga Stanley Cup Hockey – med åtta separata NHL-lag som tillbehör – lanserades, hade Stiga producerat en lång rad bordshockey-spel. Bland annat Canada Hockey (1960), Pro Hockey Electric (1968), Play Off (1978) och 89 Hockey Game lagom till VM i Globen 1989. Play Off marknadsfördes också som Eric Lindros Lightning Hockey efter den kanadensiske NHL-stjärnan som skrev reklamavtal med Stiga 1991.

Stiga har sedan 1983 haft en rad ägare och genomgått flera förändringar. Detta år köpte AB Aritmos aktiemajoriteten i företaget och bordtennisverksamheten avyttrades. 1994 bildades Monark-Stigagruppen och det sammanslagna företaget introducerades på Stockholmsbörsen. Huvudägaren, den kände industrimannen Salvatore Grimaldi, utsågs 1996 till VD och koncernchef.

Sedan år 2000 ingår varumärket Stiga i den brittiska koncernen Global Garden Products. Stiga Sverige marknadsför åkgräsklippare, häcksaxar, trimrar, sågar, jordfräsar och kompostkvarnar. Det är alltså fortfarande klipp i varumärket Stiga – som på pingismästarna Tage Flisbergs och Kjell Johanssons tid.

Thorsten Sandberg är journalist.

Att läsa Stiga 1934–2003 – en kavalkad i text och bild (2004) av Kennert Tejfors och Olle Hjelmquist.

Från sportartiklar till trädgårdsredskap

Varumärke: Stiga.

Grundare: Stig Hjelmquist (1911–85).

Startår: 1934.

Namnet: Efter grundaren Stig Hjelmquist. (Från början hette företaget »Stig Hjelmquist, Tranås», sedan Stigma och slutligen Stiga.)

Produkter: Motorgräsklippare (sedan 1958) och andra redskap för trädgårdsskötsel. Tidigare marknadsförde företaget även bland annat ishockeyklubbor, jaktutrustning, campingartiklar, luftgevär, bordtennisbord, bollar och racketar, bordshockeyspel, fritidsbåtar och rattkälkar. De bordtennisprodukter som säljs under varumärket Stiga i dag tillverkas av Stiga Sports, som ägs av ett annat företag, Banda, med säte i Eskilstuna.

Ägare: Global Garden Products (GGP).

Huvudkontor: GGP Marketing & Sales Division Stiga Sverige har huvudkontor i Tranås.

Årsomsättning: 5 miljarder kronor (GGP).

Antal anställda: 1 300 (hela GGP), varav cirka 320 i Tranås.

Vill du ha mer läsning om Sveriges spännande historia direkt hem i brevlådan?

Varje nytt nummer av Populär Historia är fyllt med intressanta, roliga och fördjupande artiklar om livet i Sverige – från vikingatiden till folkhemmet.

Publicerad i Populär Historia 1/2009