Det förflutna säljer nutidsprodukter
Arla är ett av de svenska företag som aktivt vårdar sin historia. Här intar några barn en klassisk chokladdryck i en butik i Vällingby, 1954.
Är ett företags historia viktig i en tid som präglas av framtidsprognoser, kvartalsekonomi och snabb förändring? Ja, allt fler bolag börjar komma till den insikten. De har börjat använda sin historia som ett redskap i kommunikationen med kunder och konsumenter.
När konkurrensen om köparna hårdnar och varumärken blir lika viktiga som produkten i sig, kan det förflutna signalera tradition och äkthet.
»History marketing» är ett relativt nytt begrepp som myntades av den tyske historikern och PR-mannen Alexander Schug. Han har skrivit en bok i ämnet som nyligen översatts och omarbetats för att passa svenska förhållanden. Själva fenomenet, att använda ett företags historia i marknadsföringssyfte, är dock äldre än själva begreppet och har använts länge, särskilt i USA, Latinamerika och Asien. I övriga Europa, bland annat i just Tyskland, har man också på ett mer systematiskt sätt utnyttjat de äldre företagens potential.
Ericsson, Arla, Handelsbanken och ICA är exempel på svenska företag som arbetat aktivt med att arkivera sin historia och använda den i marknadsföringen. I den svenske kungens invigningstal under världsutställningen i Shanghai i år nämndes Ericssons långa historiska koppling till Kina – Ericsson sålde sin första telefonväxel i Shanghai 1892. Talet fick mycket uppmärksamhet och intresset från kinesisk media, som fann den historiska aspekten fascinerande, blev stort.
Alexander Huseby, VD på Centrum för näringslivshistoria, menar att det av flera skäl är viktigt att vårda och värna om företagets historia.
– Näringslivets historia är en viktig del av samhällets historia, och utgör också ofta en rolig och spännande berättelse för konsumenten, säger han.
Huseby menar vidare att man i kristider har stor konkret nytta av att kunna titta i backspegeln och fråga sig: Hur löste vi det här problemet förra gången?
– Företagets historia är viktig inte bara i kommunikationen med konsumenten och i marknadsföringen, utan också internt för att skapa ”vi-känsla” eller för att visa sin profil vid exempelvis rekrytering.
Om företaget har lik i garderoben då? Är verkligen ett sparat arkiv en tillgång i alla väder? Alexander Huseby menar att man inte bör slänga bort den negativa historien.
– Vi brukar säga: var rädda om era lik i garderoben. För det första utgör de ofta en spännande historia och för det andra bör man ta ställning till om det inte går att lufta liket. Det är mycket bättre att företaget själv gör upp med sin historia än att någon annan gör det.
Vill du ha mer läsning om Sveriges spännande historia direkt hem i brevlådan?
Varje nytt nummer av Populär Historia är fyllt med intressanta, roliga och fördjupande artiklar om livet i Sverige – från vikingatiden till folkhemmet.
Använd ditt specialerbjudande nu!
[](https://popularhistoria.se/tidningen/popular-historia-nr-12-2010/)**Publicerad i Populär Historia 12/2010
