”Folk hade en behovsbaserad kroppsuppfattning”
Historikern Anton Runesson undersöker hur människor som bodde på den svenska landsbygden uppfattade sina kroppar på 1600- och 1700-talen.
Under 1600- och 1700-talet färgades vanligt folks kroppsuppfattning av religionen, snarare än medicinen. Det menar Anton Runesson, nybliven doktor i historia.
Fungerande armar och ben var avgörande för att få vardagen att fungera, men goda öron behövdes för att ta till sig predikan. Så kan Anton Runessons nyutkomna doktorsavhandling sammanfattas.
Hur kommer det sig att du valde att forska om kroppen?
– Under studietiden i Umeå kom jag i kontakt med mentalitetshistoria. Samtidigt var känslohistoria på modet, vilket engagerade mig. -Efterhand breddades mitt fokus till områden som sjukdomar och förlossningar och till hur människor uppfattade att kroppen fungerade i förhållande till förnimmelser och känslor, hälsa och reproduktion. Det är ju teman som fångar upp flera väsentliga sidor av människans tillvaro.
Varför blev det just perioden 1600–1750?
– I grund och botten är jag mest intresserad av 1600-talet. Anledningen till att min studie också omfattar första hälften av 1700-talet var att jag ville ha ett stort empiriskt underlag. Under denna period flödar källmaterialet rikare, framförallt rättegångsprotokollen som har varit min huvudkälla.
Ge exempel på hur ett rättsfall kastar ljus över en individs kroppsuppfattning!
– Ingrid Guttormsdotter ställdes 1715 inför rätta anklagad för att olovligen ha försökt begrava havandeskaps-rester i vigd jord. Endast barn som hade fötts levande till världen ägde rätt att begravas. Fostret inspekterades av rätten, och befanns vara för litet och outvecklat för att ha kunnat överleva. Ingrid hävdade att barnet verkligen levde, men att det kom för tidigt, berättar Anton Runesson och fortsätter:
– Anledningen till missfallet var, enligt Ingrid, "den skrämsell hon fik" vid åsynen av ett barnlik nära hemmet. Den direkta orsaken till fostrets död var att "all blod ifrån [det] luppit". Synen av barnliket utlöste hos Ingrid en så stark affekt, att det närande flödet av blod till fostret hade strypts. Förklaringen erbjuder en unik inblick i en vida spridd uppfattning om hur kvinnokroppen fungerade.
I det gamla bondesamhället gällde det att kroppen stod pall för fysiska påfrestningar. Här ses kvinnor som bär ett tungt vattenämbar. Lavering av italienaren Lorenzo Magalotti, som reste i Sverige på 1670-talet.
Vilka kroppsdelar ansågs viktigast av landsbygdens folk förr?
– En av mina poänger är att folk hade ett slags behovsbaserad kroppsuppfattning. Kroppen måste vara stark för att kunna jobba. Många utredningar av botande magi kretsar kring ben och armar, eftersom man behövde använda dessa vid jordbruksarbete, säger Anton Runesson och fortsätter:
– Men kroppen var väl så viktig i andlig mening. Funktionsdugliga öron var avgörande för att människor skulle kunna ta till sig prästens predikan.
Vad skiljde vanligt folks kroppsuppfattning från de högre klassernas?
– Allmogens syn på kroppen var mer pragmatisk och utgick från vardagliga erfarenheter. De högre och bildade klasserna hade viss kännedom om medicinska förklaringsmodeller, och påverkades i sin kroppsuppfattning från det hållet.
Vilka olikheter finns mellan gårdagens och dagens kroppsuppfattningar?
– Framförallt var de äldre folkliga förklaringarna färgade av vidskepelse och religion, istället för läkekonst. Att höra röster, som antingen manade till synd eller till att bekänna synder, skulle vi nog uppfatta som symptom på psykos idag. Förr kunde man tolka rösterna som onda ingivelser, eller uttryck för Guds försyn, berättar Anton och utvecklar:
– Folk förr beskrev sig själva som sjuka på ett annorlunda sätt jämfört med i dag. Sjukdom kunde lika gärna vara en skada eller en funktionsnedsättning som gjorde att man inte kunde använda kroppen normalt.
I vår tid styrs många av trendiga kroppsideal. Har du upptäckt något i den vägen i ditt material?
– Jag har ju framförallt undersökt svensk landsbygd. Människorna där var i regel fattiga, så det fanns nog ingen risk att bli för tjock. I de källor jag har studerat omtalas inte direkt några hälsoideal. Men det fanns helt klart normer för hur man skulle sköta sig, och det var viktigt att inte hemfalla åt dryckenskap och andra laster.
– Det man däremot kan utläsa i materialet är hur viktigt det var att sköta sin "andliga hygien". En stark tro, understödd av att man regelbundet lyssnade till predikan och bad sina böner, höll djävulen eller andra onda väsen borta.
Vad forskar du om just nu?
– Närmast siktar jag på att undersöka uppfattningar under 1600- och 1700-talen om hur människor som levde och arbetade nära djur interagerade med dem, och i vilka sammanhang de tolkade deras beteenden och tillstånd. Vilka signaler gav till exempel en ko när hon slutade producera mjölk? Hur förstod man att ett djur hade blivit utsatt för ett brott? Det är några av de frågor jag ska försöka hitta svaren på.
Publicerad i Populär Historia 8/2021
