Dödssiffran friserades
Den första rapporten talade om 478 döda, en siffra som friserats av tjänstemän som befarade att en rapport om den verkliga dödssiffran skulle drabba fastighetsmarknaden och ansträngningarna för att bygga upp staden på nytt. I dag anser man att drygt tre tusen personer fick sätta livet till. Mellan 225 000 och 300 000 blev hemlösa – av en befolkning på 400 000.
Jordbävningen i San Francisco är den värsta som drabbat en amerikansk stad, även om den inte är den av de största. Bara under detta sekel har mycket värre jordbävningar ägt rum; skalvet i Gujarat i Indien 2001 skördade 20 000 människoliv, det i sydvästra Iran 2003 minst 30 000 och Kashmir-jordbävningen förra året ledde till minst 87 000 människors död. Över tre miljoner har blivit hemlösa.
Kanske är det med jordbävningen i San Francisco som med Titanics undergång 1912 – som inte är den värsta fartygsförlisningen i historien – om en katastrof blir ett historiskt minne eller inte beror på var i världen den äger rum.
San Francisco var 1906 en världskänd och blomstrande stad. Naturkatastrofen fastnade i annalerna tack vare den nya möjligheten att fotografera. Kända fotografer tog bilder som var ohyggliga att titta på. De visar ett ruinlandskap; en nästan helt förstörd stad med skelettlika byggnader som City Hall och rader av hoprasade patricierhus. De liknar bilderna av det bombade Berlin 1945.
Den värsta följden av skalvet var bränderna. Stadens skadades egentligen mer av dessa än av själva jordbävningen. Orsakerna var flera: stadens gasledningar bröts sönder av skalvet, brasor gjordes upp av hemlösa som behövde värma sig och inte minst tände folk på sina egna hus. De flesta försäkringar täckte nämligen bränder, men inte skador åsamkade av jordbävningar.
Brandkåren hade inte tillgång till vatten, skalvet hade förstört vattenledningarna. I stället satte man i gång med att spränga byggnader för att stoppa att bränderna spreds vidare. Över femhundra kvarter i city förstördes slutligen.
Om man jämför med kaoset i New Orleans efter orkanen Katrinas framfart förra året framstår räddningsarbetet som ytterligt hårdfört – om än effektivt. Polis och militär sköt plundrare omedelbart, livsmedelslagren bevakades strängt. Tre män som tagit sin tillflykt till ett hustak och tveklöst skulle störta ner i ett brinnande inferno sköts resolut ihjäl av barmhärtighetsskäl. Den amerikanska armén satte upp 5 600 baracker för 20 000 människor, men bara 16 500 utnyttjade erbjudandet att bo där, även om kostnaden för att bo där endast var två dollar i månaden. Men det fanns ingen papperslös ekonomi vid den här tiden och många San Francsiscobor, även relativt välbärgade, blev medellösa av katastrofen.
San Francisco har lärt sig av 1906. Alla större byggnader måste i dag säkras för jordskalv. Vid nästa större jordbävning 1989 omkom bara nio personer trots att en stor motorväg kollapsade. Man ser nu med viss oro fram mot ett nytt 1906 om tjugo, kanske trettio år. Men då är man iallafall bättre förberedd.
Väldokumenterad katastrof
Jordbävningen i San Francisco var den första naturkatastrof som dokumenterades fotografiskt. På San Franciscos stadsmuseums virtuella utställning finns ett stort urval foton tillsammans med pressklipp, polisrapporter och mycket annan information. Gå in på hemsidan www.sfmuseum.org/1906/06.html
Bra länk till hundraårsminnet:
bancroft.berkeley.edu/collections/earthquakeandfire/splash.html
Att läsa: San Francisco is Burning – The Untold Story of the 1906
Earthquake and Fires av Dennis Smith
