Vänsterpartiets hundra stormiga år
För 100 år sedan, den 13 maj 1917, bildades Sveriges socialdemokratiska vänsterparti som en radikalare utbrytning ur Socialdemokraterna. Partiet har haft en stormig historia med färgstarka partiledare.
Zäta Höglund, den förste ledaren för det som i dag är Vänsterpartiet, talar inför en folksamling.
Zeth Höglund 1917–24
Det nybildade Sveriges Socialdemokratiska Vänsterpartis förste partiledare 1917. Antimilitarist och revolutionär. Blev kritisk till samarbetet med Sovjets kommunistparti i Komintern och hoppade av 1924 för att bilda eget.
Karl Kilbom 1918–29
Partiledare i omgångar och tillsammans med andra från 1918 till 1929. Arbetade för Komintern och ständigt i luven på Höglund. Var med om att byta namn på partiet 1921 till Sveriges Kommunistiska Parti. Blev dock själv utesluten 1929 efter kritik mot stalinismen.
Sven Linderot 1929–51
Sven Linderot balanserade partiet i 23 år – längst av alla – mellan det revolutionära Komintern och samarbete med S. Fick över 10 procent i valet 1944 vilket länge var partiets högsta siffra.
Hilding Hagberg 1951–64
Moskvatrogen. Försvarade både Sovjets invasion av Ungern 1956 och nedskjutningen av den svenska DC-3:an över Östersjön.
C-H Hermansson 1964–75
Började fjärma sig från Sovjet och tog avstånd från invasionen av Tjeckoslovakien 1968. Mest känd för uttalandet »Nån jävla ordning ska det vara i ett parti«. Genomdrev namnbytet till Vänsterpartiet Kommunisterna.
Lars Werner 1975–93
Ledde partiet under murens fall och fortsatte företrädarens omvandling av det till ett demokratiskt parti, manifesterat i att "kommunisterna" försvann ur namnet 1990.
Gudrun Schyman 1993–2003
Tryckte starkare på feminism och stärkte partiet bland offentliganställda. Nådde all time high vid valet 1998 med 12 procent.
Lars Ohly 2004–12
Var traditionalisternas kandidat när han valdes till partiledare. Kallade sig kommunist under sina första år på posten.
Jonas Sjöstedt 2012–
Europaparlamentariker som blev partiledare.
