»Den svenska liberalismens fader»: Anders Chydenius

Tänk er en ung, nyvald riksdagsman som efter ett år i riksdagen har fått igenom både en radikal förändring av näringspolitiken och dessutom en helt ny gr

11 juli 2002 av Lars Leijonborg

Tänk er en ung, nyvald riksdagsman som efter ett år i riksdagen har fått igenom både en radikal förändring av näringspolitiken och dessutom en helt ny grundlag, som är banbrytande i världen. Vore något sådant över huvud taget tänkbart i dag?

Knappast. Men det lyckades min hjälte med. Han hette Anders Chydenius och kom 36 år gammal till den riksdag som hölls i Stockholm åren 1765–66. Han kom från Österbotten i Finland, var verksam som präst och satt alltså i prästeståndet där han anslöt sig till mösspartiet.

Även om Chydenius var finländare och dessutom verksam några årtionden innan ordet liberalism kom i bruk som politisk term, är han den person som enligt min och många andras mening förtjänar hedersbeteckningen ”den svenska liberalismens fader”. För så genomgripande, framsynt och liberal var hans gärning.

Tyvärr är han inte alls så ihågkommen som han borde vara. Hans bild finns visserligen på de finska tusenmarkssedlarna och han står staty hemma i Österbotten. Men hans politiska betydelse under några årtionden i slutet av frihetstiden och hans intellektuella resning talar för att han borde betraktas som en av de viktigaste banbrytarna i vår och Finlands gemensamma historia.

En sak som fascinerar när man läser om denne personlighet är bredden i hans samhällsgärning. Förutom att han var präst och politiker var han också författare och läkare. Om man betänker att han i en bok utvecklade liknande teorier om frihandel och marknadsekonomi som Adam Smith gjorde i Nationernas välstånd, men elva år före (!) Smith, inser man att det kan vara otacksamt att komma från ett litet språkområde.

Anders Chydenius huvudsakliga uppdrag hemifrån när han invaldes i riksdagen rörde villkoren för handeln. Han skulle arbeta för ett avskaffande av det bottniska handelstvånget. Det system som kallades så var en grundbult i den dåvarande näringspolitiken. Det tvingade österbottningarna och andra som exporterade från hamnar i Bottenviken, att lasta om sina skepp i Stockholm. Det gav inkomster till staten och gynnade handelsmän och byråkrater i huvudstaden – och drabbade människorna i andra, fattigare delar av riket.

Kampanjen mot handelstvånget fördes till seger redan under det första riksmötet. Den unge prästen – han var kaplan, vilket innebär att han hade den lägsta rangen bland prästerna – förmådde övertyga biskopar, prostar och kyrkoherdar i det egna ståndet om ett avskaffande. Men inte nog med det. Han lyckades dessutom förmå de tre andra stånden att fatta samma beslut!

Det var just under arbetet mot handelstvånget som Anders Chydenius fick upp ögonen för betydelsen av fri debatt och att allmänna handlingar är åtkomliga. Hans motståndare var mäktiga och hans enda möjlighet till framgång var att mobilisera ett folkligt stöd. Ett stort problem var att de fakta han behövde för sina anföranden och artiklar fanns i dokument som var hemliga både för honom och för allmänheten.

Så föddes idén om en tryckfrihetsförordning och en regel om allmänna handlingars tillgänglighet. Och mot slutet av riksmötet antogs 1766 års tryckfrihetsförordning, först i världen i sitt slag. I den intogs den unika offentlighetsprincipen, en finsksvensk uppfinning som fortfarande väntar på sitt stora internationella genombrott.

Anders Chydenius hade också ett brinnande socialt engagemang. Han arbetade bland mycket annat för bättre villkor för tjänstehjon och organiserade redan 1761 smittkoppsvaccinering hemma i Österbotten, möjligen först i landet.

Chydenius apeller för frihandel, tryckfrihet och sociala reformer behöver inspirera oss än i dag. Inom europapolitiken driver en av folkpartiets europaparlamentariker, Cecilia Malmström, frågan om en offentlighetsprincip för Europa. Hon för vidare en stolt tradition från Chydenius.

Som liberaler tror vi att en av de viktigaste förutsättningarna för välstånd är fri handel. En annan förutsättning är demokrati. De fruktansvärda villkor som människor i många länder i världen lever under, beror delvis på att de tvingas leva med regimer som förtrycker sina medborgare. Demokrati och frihandel går hand i hand. Den rika världens avskaffande av tullmurar gentemot tredje världen är något alltför många människor tvingats vänta förgäves på.

De här sambanden såg Anders Chydenius redan för nästan 250 år sedan. Från hans tid har det funnits liberaler i Sveriges riksdag oavbrutet. År1809 bildades också en grupp i riksdagen med ordet liberal i sin programförklaring. Sannolikt var det första gången i världen ordet liberal användes som en politisk term.

Men vi svenska liberaler har råkat ut för samma öde som Chydenius – lever man i ett litet språkområde blir det man gör ofta bortglömt av dem som skriver på de stora världsspråken. Den gängse uppfattningen bland historiker ute i världen är att ordet liberal som beteckning på en politisk riktning kom i bruk i Spanien några år senare.

Anders Chydenius lyckades med att i både ord och gärning illustrera vad liberalismen handlar om. Just därför är hans gärning så inspirerande och av sådan oerhörd vikt även i dag och inför framtiden.

Publicerad i Populär Historia 8/2001

Kanske är du intresserad av...

Läs också