Kommission ska utreda övergrepp mot tornedalingar
Liksom samerna utsattes tornedalingarna under 1800- och 1900-talen för övergrepp i försvenskningens och rasbiologins namn. Skallmätningar utfördes så sent som på 1950-talet i flera byar i Tornedalen, enligt Tornedalingarnas riksförbund.
Fotografi taget inför Baltiska utställningen 1914, för att locka bidragsgivare till arbetsstugefonden. På bilden syns Ida Gustafsson Lång med tre av sina söner. Teurajärvi den 11 september 1913. Bilden är hämtad från omslaget till förstudien inför sanningskommissionen.
Efter påtryckningar från Svenska tornedalingars riksförbund Tornionlaksolaiset (STR-T) tillsätter regeringen nu en sannings- och försoningskommission som ska utreda övergrepp och sprida kunskap om tornedalingarnas bakgrund och kultur.
– Det är en väldigt okänd historia det här, menar Maja Mella, verksamhetsledare på STR-T. Enligt Mella har förbundet hittat uppgifter i arkiven om att 154 personer i 16 byar utsatts för skallmätningar av svenska rasbiologer.
Gränsen efter 1809 års krig
Efter 1809 års krig, när en riksgräns plötsligt drogs upp mellan Sverige och Finland längs älvarna i norr, framstod de finskspråkiga tornedalingarna plötsligt som ett problem för Sverige. Hos dem fanns ju sedan urminnes tider en kulturell och språklig samhörighet med Finland, som nu var ett ryskt storfurstendöme. På 1880-talet satte en försvenskningsprocess igång i den nya nationalstatens namn, en utveckling som till exempel ledde till att finska och tornedalsspråket meänkieli förbjöds i skolorna.
I en förstudie som gjorts inför sanningskommissionen berättar äldre tornedalingar om hur de som barn blev slagna för att de talade sitt modersmål i skolan och hur lärarna enbart pratade svenska, trots att barnen inte förstod ett ord.
FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!
”Man räknades som dum när man ingenting lärde sig. Men hur ska man lära sig när man inte kan språket som talas?” säger en man som intervjuas i studien. Han bodde och undervisades i en så kallad arbetsstuga där barnen förutom viss utbildning även jobbade med slöjd och hantverk.
– Metoden med arbetsstugor var ett sätt att komma till rätta med vad myndigheterna såg som armod och obildning här uppe i norr, säger Maja Mella. Barnen förbjöds att prata sitt modersmål i syfte att göra dem till svenskar.
Meänkieli erkänt minoritetsspråk
I dag räknas tornedalingarna som en officiellt erkänd nationell minoritet i Sverige och meänkieli har status som minoritetsspråk. Sanningskommissionen om övergreppen är historisk såtillvida att det är den första gentemot en minoritet som staten har tillsatt.
– De unga människor som drivit på är mer pålästa i statsvetenskap och mänskliga rättigheter än tidigare generationer. De äldre har i högre grad burit med sig förtrycket, de har litat på att överheten vetat bäst och skämts för vad de varit med om, säger Maja Mella.
Sanningskommissionen leds av Elisabeth Fura, tidigare domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Den ska kartlägga rasbiologisk verksamhet, försvenskningsprocesser och synliggöra det tornedalska kulturarvet. Kommissionen innefattar även grupperna kväner – lantalaiset. Arbetet ska redovisas i maj 2022.
Tornedalingar vill erkännas som urfolk
Svenska Tornedalingars Riksförbund kommer inom kort att överlämna en formell begäran att regeringen ska erkänna tornedalingar som urfolk. Som urfolk räknas, enligt FN-organet ILO, människor som bott i ett område innan en erövring, kolonisation eller statsbildning skett. Ett urfolks rättigheter har starkare skydd än andra minoriteters.
