Sveriges första skidmästerskap 1879

Svensk skidsport föddes i Stockholm 1879. Tävlingen genom­fördes dock under kaosartade former.

Sveriges första tävling i skidlöpning annordnades vid Stallmästargården intill Brunnsviken i Stockholm 1879 och lockade flera tusen besökare.

© Robert Haglund/Ny illustrerad tidning

Den 25 februari 1879 hade flera tusen personer samlats vid Stallmästargården intill Brunnsviken i Stockholm. Ett märkligt spektakel skulle äga rum där denna fettisdag – Sveriges första tävling i skidlöpning.

Bakom evenemanget stod den nystartade föreningen Stockholms skidlöpareklubb. Den bestod av en rad herrar och någon dam, som hade upptäckt skidåkningens stärkande egenskaper. Startfältet utgjordes av både kvinnor och män från flera länder.

Starten på svensk skidsport

En av dem var den erfarna samiska skidlöperskan Anna Lucia Kant från Jämtland, som tävlade iklädd traditionell samisk dräkt. Enligt Isak Lidström, idrottshistoriker vid Malmö universitet, innebar den smått kaosartade tävlingen starten på svensk skidsport.

– Visst hade man tävlat innan dess, men mer spontant och på lek, aldrig organiserat på det här viset, säger han.

I sin nyutkomna avhandling i idrottshistoria tittar Isak Lidström närmare på tävlingen som, enligt ett referat i Dagens Nyheter, var uppdelad i två grenar: "långåkning på kuperad mark" och "åkning utför svårare höjder".

Prisbuckla skänktes av Oscar II

Den första var mest prestigefull, vilket manifesterades i prisbucklan i silver, som var skänkt av Oscar II. Trofén inhöstades av en norsk skarpskytt som klarade av den kilometerlånga banan på dryga tolv minuter. Utförsåkningen skedde nedför en brant backe där det gällde att åka så fort som möjligt för att sedan nå längst där marken planade ut. Även här tog en norrman hem segern.

Den person som gjorde störst avtryck var dock samiskan Anna Lucia Kant, som tävlade i långåkningen. Hon ifrågasatte både organiseringen och syftet med mästerskapet.

– Anna Lucia deltog för att hon ville visa hur man tar sig fram i obanad terräng, men det visade ju sig att det inte alls var det som efterfrågades. Hennes klagomål ledde till att klubben organiserade en ny tävling för att Kant skulle kunna visa sina färdigheter. Men inte heller här inordnade hon sig, utan började istället med en egen uppvisning av sitt sätt att åka skidor.

Samerna hjältar i svensk skidhistoria

Vad Kant ville visa var hur man tar sig uppför en backe, vilket gick emot hela idén med tävlingen.

– Den här händelsen tydliggör den spänning som fanns mellan skidor som transportmedel och skidlöpning som tävlingssport vid den här tiden, säger Isak Lidström.

Även om Anna Lucia Kant förmodligen framstod som originell och motvalls, var det samerna som var de stora hjältarna under den svenska skidsportens barndom.

I sin avhandling visar Isak Lidström hur de lärde andra svenskar att åka skidor. Inte minst pionjärerna i Föreningen för skidlöpningens främjande (sedermera Friluftsfrämjandet), som etablerades 1892.

– Det går fortfarande att se spår av detta i logotyperna för föreningar som Friluftsfrämjandet och Svenska skidförbundet, säger han.

Publicerad i Populär Historia 1/2022