Hemma hos Lennart Nilsson 1941

Julafton 1941. I tusentals svenska hem samlas familjer till helgfirande. Man dukar fram vad man kan och gör det så mysigt som det går. Världen runtom är otrygg och kall. Den tredje krigsvintern är liksom de två föregående mycket svår. Efter Tysklands ockupation av Danmark och Norge året före, och anfallet mot Sovjetunionen i juni är Sverige helt inringat av tyskkontrollerade områden.

Anspråkslöst julfirande

Hemma hos familjen Nilsson vankas det en enkel julmiddag. Klockan är tio i sju. Syster Greta, pappa Nils och mamma Karin väntar på att få börja äta. Sonen ska bara ta några bilder först. Det brukar ju bli en del plåtande.

Fotografen är 19 år och heter Lennart. Ja, den Lennart Nilsson, han som kom att bli världs­berömd när han publicerade häpnadsväckande, aldrig tidigare skådade bilder av människofoster i den amerikanska tidskriften Life. Omslaget den 30 april 1965 pryddes av en liten individ magiskt svävande i moderlivet: Drama of Life Before Birth!

Det stod tidigt klart att det var fotograf Lennart Nilsson skulle bli. Sin första lådkamera fick han som 11-åring av sin far. En gullregnsbuske blev det första motivet. Även farbrodern Artur, som hade en fotoaffär i Kristinehamn, var en viktig inspirationskälla och lärde ut mörkrumsteknik och annat nyttigt.

Började tidigt att fotografera

– Pappa jobbade vid SJ, men var en ivrig amatörfotograf, berättade Lennart Nilsson när jag fick en pratstund med honom på telefon.
– Han var duktig på att fotografera landskap.

Det skulle inte dröja många år innan den första kommers­iella framgången kom – en bild av en trafikolycka i Solna såldes till Dagens Nyheter och inbringade åtta riksdaler. Som sjuttonåring fick Lennart Nilsson in en fot på Vecko-Revyn och sedan rullade karriären på i hög fart med reportage i när och fjärran och, efterhand, ett allt större fokus på medicinskt fotografi – ett fält som fortsatte att engagera honom långt fram i livet.

Det vardagliga är svårast att skildra

Nilsson hävdade att vardagen, det som ligger en själv närmast, är det svåraste att skildra. Många fotografer är mycket restriktiva med att visa upp sig själv och sina närmaste på bild. Lennart Nilsson utgjorde inget undantag härvidlag, och det krävdes viss övertalning för att få lov att publicera julbordsfotot från 1941. Det är ett alster han själv var måttligt nöjd med.

– Det där är ingen speciellt bra bild, sa han. Dels är den som du ser privat och därför rätt ointressant, dels är den tekniskt undermålig.

Lyckad oskärpa

Jag förstår vad han menar, men håller inte riktigt med. Visst, för en av världens mest kända och prisade fotografer, som har för vana att leverera hisnande, knivskarpa bilder av människans allra minsta beståndsdelar, är viss irritation över en något ”felplacerad skärpa” förståelig.

Men i mitt tycke är bilden lyckad ändå, ja kanske just därför. Oskärpan och de levande ljusens milda sken skänker en ömsint ton till detta familjeporträtt, och gör det rentav till sinnebilden för stilla julfrid i tider av ofred. Fotografiet fångar en känsla som många kan relatera till.

Bilder med evigt liv

Ibland etiketteras bilder som odödliga. Ett par av Lennart Nilssons ”Ett barn blir till-foton” gavs i det närmaste evigt liv 1977. Då sändes rymdsonderna Voyager I och II ut i universums oändlighet. Ombord på varje farkost finns en graverad guldskiva med ett urval bilder, ljud och hälsningar från jorden.

Någon gång i framtiden kommer de kanske att tolkas av en avlägsen civilisation. Ingen kring Nilssons julbord – varken framför eller bakom kameran – lär ha kunnat föreställa sig detta!

Lennart Nilsson avled den 28 januari 2017. Han blev 94 år gammal.