Elin Roligs klocka

Det kom ett brev till redaktionen från Katarina Rikk, som sökte klockor som hennes mormors mormors mormor, Elin Rolig, tillverkat. Kulturen i Lund visade sig äga en av dessa klockor. Exemplarets urtavla och urverk är helt i trä, och på ur­tavlan står det Elin Roli. Wäckelsång med vacker skrivstil i svart.

26 maj 2006 av Caroline Lagercrantz

Soldathustrun Elin Rolig från Småland var en ovanlig kvinna på många sätt. Hon var verksam på flera områden som vanligtvis var förbehållna män. Hon hjälp­te prästen med husförhör och hon tillverkade alltså klockor med lod. Hembygdsforskaren Johan Nilsson har skrivit om hennes säregna livsöde.

Elin Nilsdotter föddes i Häger­sjöhylte, Västra Torsås församling i Småland 1785. Hon var dotter till en bonde och beskrevs som ett egensinnigt barn.

Elin gifte sig som tjugoåring med soldaten och änklingen Olof Rolig från grannsocknen Härlunda. De skaffade sig det lilla hemmanet Köp i Västra Torsås socken, men när fins­ka kriget utbröt blev maken inkallad.

Olof blev tillfångatagen under kri­get och var hemifrån i sju år. Under den tiden fick Elin försörja sig bäst hon kunde. Hon ägnade sig åt olika sorters hantverk och gjorde snart urtillverkning till sin specialitet.

Elin rolig gjorde väggklockor av trä, till vilka hon även konstruerade mekaniken. Uren hade mestadels bara timvisare och inget slagverk, men vissa hade väckarverk som hamrade på en klocka. Det sades att den som inte vaknade av denna signal, vaknade aldrig.

Elin Rolig gjöt skallarna till slagverken i sin köksspis och använde sandpåsar till de enklare klockorna och gjutna lod från Huseby bruk till de exklusivare. Hon tog bara två riksdaler banko för de ur som kunde slå och en daler för de andra.

Rolis-Älingeklockorna – namnet torde ha sitt ursprung i tillverkarens efter- och förnamn – var kända för sin kvalitet. Tack vare sin precision, prisvärdhet och hållbar­het blev de mycket populära. Det sägs att de var så pass billiga att de ofta blev leksa­ker för barnen, och att de flesta därför har gått sönder eller på annat sätt försvunnit. Numera är Rolis-Älingeklockor en ovanlig syn på museer och antik­auktioner.

Elin rolig gjorde också mycket annat; hon arbetade till exempel som bysmed och slaktare. Dessutom var hon ovanligt bok­lärd och hjälpte bygdens folk med skrivgöromål som testamenten, köpekontrakt och boutredningar. Det berättas också att hon kunde mäta sig med byprästen när det gällde bibelkunskap.

Elin Rolig arbetade vid svarven ända tills hon lades ”på sotsängen”. Hon dog i tuberkulos 1853. Elin hade två barn: sonen Nils, som emigrerade till Amerika, och dottern Maria, som stannade kvar i Sverige, gifte sig och fick åtta barn.

Publicerad i Populär Historia 6/2005

Kanske är du intresserad av...

Läs också