Förloraren hamnade i helvetesgrytan
Det Augsburgska konstskåpet var en gåva till Gustav II Adolf. Nu kartlägger forskare sällskapsspelen i det furstliga skåpet.
Spelet »Helvetes-resan« kallades också för »Otrogna grannar«, och finns i Augsburgska konstskåpet från tidigt 1600-tal.
Det Augsburgska konstskåpet är ett av Sveriges finaste konstföremål. Möbeln, tillverkad på initiativ av tysken Philipp Hainhofer, gavs som gåva till Gustav II Adolf år 1632 och ingår i Uppsala universitets samlingar.
Spelen i det Augsburgska konstskåpet
Skåpet är fyllt av märkvärdiga saker: reliker, vetenskapliga instrument, mineraler och delar av djur.
Här finns också en rad konstfullt utformade sällskapspel, som schack, dam, kort- och tärningsspel – spel som många av oss fortfarande spelar, flera hundra år senare.
I Uppsala universitetsmuseums samlingar finns det så kallade Augsburgska konstskåpet som stod klart 1631. Det är det mest välbevarade och berömda konstskåpet som den Augsburgske handelsmannen och konstagenten Philipp Hainhofer (1578-1647) lät tillverka.
– Vi människor har inte förändrats särskilt mycket, konstaterar konstvetaren Greger Sundin, som är aktuell med en avhandling om sällskapsspel i europeiska furstliga samlingar från 1500- och 1600-talen.
Greger Sundin är antikvarie vid Gustavianum, Uppsala universitet, och därmed nära bekant med Hainhofers skåp.
Inför sitt avhandlingsarbete ställde han sig frågan huruvida de dyrbara och exklusivt utformade spelen enbart var till för beskådan, eller om de faktiskt användes.
Märken efter tärningskast
– Att de stod längst fram i skåpet tolkar jag som att de skulle vara lätta att plocka fram, säger Greger Sundin.
Små märken efter tärningskast på ytorna förstärker bilden av spelen som bruksföremål.
– Efter en god måltid kunde värden bjuda in till ett parti schack eller dam.
Eller varför inte till »Helvetesresan«, ett spel som länge har gäckat forskarna.
En vecka innan avhandlingen var klar lyckades Greger Sundin och en kollega identifiera spelet, vars spelplan pryds av en bild av en människa som kokas i en gryta.
Helvetesgrytan
– Markörer flyttades över spelplanen, och beroende på var man hamnade skulle man utföra olika saker, som att vara tyst eller tilltala någon på ett speciellt sätt, säger Greger Sundin. Och den som kom sist hamnade i helvetesgrytan.
Publicerad i Populär Historia 4/2021
