Nordstatsarméernas segerparad efter amerikanska inbördes­krigets slut tog två dagar att genomföra. Med början 24 maj 1865 ledde de bägge generalerna Ulysses S Grant och William T Sherman sina trupper, tiotusentals man, längs huvudstadens och hela USA:s paradgata nummer ett, Pennsylvania Avenue. På bilden ses ett infanteriförband med bajonettförsedda gevär över axeln marschera i riktning mot Vita huset. Bakom dem rullar några hästdragna ambulanser och i fonden skymtar kongressbyggnaden Capitolium.

Kriget hade slutat drygt en månad tidigare, närmare bestämt 9 april i tingshuset i Appomattox, Virginia. Där sammanstrå­lade sydstaternas överbefäl­ha­vare, Robert E Lee, med kollegan på nordsidan, Grant. De bägge generalerna kände varandra flyktigt från förr, och undertecknandet av kapitulationen lär ha avlöpt under relativt lättsamma former, trots att männen representerade varsin sida mellan vilka stor bitterhet, ofta hat, rådde.

I fyra år hade kriget rasat mellan det moderna och industrialiserade norr och det ålderdomliga söder, där slaveriet var utbrett. Starkt bidragande till krigsutbrottet var att slaverimotståndaren Abraham Lincoln valts till president. Striderna var mycket blodiga och krävde fler amerikanska liv än 1900-talets båda världskrig tillsammans.

Paradfotografiet togs av New York-sonen Mathew B Brady (1823–96). Han hade som porträttkonstnär kommit att lära känna Samuel Morse (telegrafens uppfinnare), och blev av denne introducerad i fotokonsten. Brady etablerade sig som en ledande porträttfotograf med tidens största personligheter som uppdragsgivare.

Mathew Brady låg bakom det faktum att amerikanska inbördeskriget blev det första krig som grundligt dokumenterades fotografiskt. När kriget bröt ut samlade och ledde han en grupp fotografer (Alexander Gardner och Timothy O’Sullivan hette två av de mest kända) för att följa krigets utveckling.

Brady fotograferade själv under det första slaget vid Bull Run 1861 – sydstaterna vann där en seger som skingrade alla förhoppningar om ett kortvarigt krig. Men för det mesta befann han sig i Washington, långt ifrån frontlinjerna, vari­från han styrde sina medarbetare och organiserade alla bilder.

Publicerad i Populär Historia 5/2007