Fotot här intill av de tre fiskarna Alexander Rutherford, William Ramsay och John Liston, som med viss yrkesstolthet poserar i smutsiga och slitna kläder, ingår i en serie på cirka 130 kalotyper (termen syftar på grekiskans kalos, ”vacker”).

Kalotypimetoden utvecklades under 1830-talet av William Henry Fox Talbot som den första användbara negativ-positiva fotometoden. (Den några år äldre dagerrotypin genererade positiva bilder som var bökiga att duplicera.)

I dessa tider av närmast hysteriskt filmande och knäppande med små digitala underverk skadar det inte att skänka en tanke eller två åt de vedermödor som låg bakom de tidigaste fotografernas alster. En kalotyp framställdes genom att ett skrivpapper av bättre sort, som skurits till i lämplig dimension, behandlades (i skenet från levande ljus) med silvernitrat varefter det fick torka i svag värme. Nästan torrt vättes det därefter i en kaliumjodidlösning i några minuter, sköljdes och torkades på nytt. Innan ett foto skulle tas behandlades det förpreparerade pappret med en mix av lika delar silvernitrat och gallussyra. Lösningen var instabil och fick användas omgående efter tillblandningen. Efter trettio sekunder doppades pappret i vatten och fick åter torka. Ett par timmar senare kunde pappret laddas i en lådkamera.

När ”filmen” exponerats – under ibland upp till flera minuter – framkallades den med en ny skvätt silvernitrat-gallussyra varpå en negativ bild framträdde. Nu hälldes fixeringsvätska (natriumtiosulfat) på och kalotypen var färdig efter ny sköljning och torkning. Från detta pappersnegativ gjordes bilden positiv och kunde mångfaldigas genom att den pressades mot ett nytt preparerat papper och belystes i dagsljus. Resultatet kallas saltpappersfotografi – ett sådant ses här.

Att Hill och Adamson lyckades skriva in sig i fotohistorien sammanhänger med att duon kunde bidra med varsin specialistkompetens. Hill var konstnär och kunde koncentrera sig på motivval och arrangemang medan Adamson, som var kemist, kunde ägna sig åt fotograferingens tekniska och vid denna tid minst sagt omständliga aspekter.

Publicerad i Populär Historia 12/2004