Svenska offer från trettioåriga kriget undersöks i Wittstock

Hur fungerade vården av sårade på slagfälten? Var kom soldaterna från och i vilket fysiskt skick var de innan de dödades? Det är några frågor som arkeologerna bakom utgrävningarna av en mass­grav från trettioåriga kriget i Wittstock hoppas få svar på.

8 februari 2008 av Bettina Bettenhausen

Under eftermiddagen och kvällen den 24 september 1636 drabbade den svenska härens knappt 17 000 man samman med 23 000 kejserligt-sachsiska. Slaget, som räknas till ett av de viktigare i svensk krigshistoria, vanns av svenskarna efter fyra timmars kamp. Totalt 14 000 man dog eller sårades.

Det var tidigt i somras som kropparna efter ett hundratal soldater från detta slag hittades i ett sandtag av byggnadsarbetare, tre kilometer söder om staden Wittstock. Kropparna låg ovanpå varandra i prydliga rader. Inga spår fanns efter vare sig klä­der eller tillhörigheter; de stupade plundrades förmodligen medan de låg kvar på slagfältet. Fynd av blykulor visar att var fjärde soldat dött av skottskador.

Detta är den första massgraven från trettioåriga kriget som hittills hittats i området. Fler tros finnas i närheten.

– På 1600-talet var gravplatserna antag­ligen markerade med träkors som vittrat bort under årens gång. Nu är de sedan länge bortglömda, förklarar Anja Grothe, arkeolog som leder utgrävningarna.

88 av de upphittade skeletten är intakta, de övriga skadades av grävmaskinernas arbete. Kvarlevorna har nu tagits om hand och dokumenterats i avvaktan på vidare analyser. Tanken är att resultaten så småningom ska presenteras i en publikation.

De första undersökningarna visar att männen var unga, en del ännu tonåringar. Ett fåtal var mellan 40 och 45. Tanken är att så snart som möjligt göra en grundligare laboratorieanalys, men pengar saknas ännu. Fynden ger arkeologerna en spännande möjlighet att titta närmare på hur livet för den enskilde soldaten tedde sig.

– En del hade läkta skador efter svärdshugg. Många har säkerligen deltagit i andra slag. Det var nog en tuff tillvaro, säger Anja Grothe.

Genom att analysera emaljen från de stupades tänder kommer forskarna även att kunna avläsa vilken kost de livnärt sig på. Även sjukdomar går att fastställa. Redan nu har det konstaterats att en del hade syfilis, andra uttjänta leder.

Fynden kommer att ställas ut, dels på Museum des Dreißigjährigen Krieges i Wittstock, dels på Archäologisches Landes­museum i Brandenburg. Utställningarna ska presenteras både på tyska och svenska.

– Vi kommer bland annat att göra rekonstruktioner av soldaternas ansikten med hjälp av deras kranier. Vi vill ge en så målande bild av tiden som möjligt,

säger Anja Grothe.

Slaget vid Wittstock

Tidpunkt 24 september 1636.

Plats Wittstock, 80 kilometer nordväst om Berlin.

Deltagare Svenska trupper om 16 400 man mot kejserliga och sachsiska trupper om 23 000.

Befälhavare Johan Banér respektive Johan Georg av Sachsen och Melchior von Hatzfeld.

Förluster På svensk sida drygt 3 000 döda, på den kejserliga cirka 7 000.

Resultat Svensk revansch efter förlusten i Nördlingen 1643. Efter segern i Wittstock var Sverige åter en faktor att räkna med i det trettioåriga kriget.

Bettina Bettenhausen

Publicerad i Populär Historia 11/2007

Kanske är du intresserad av...

Läs också