På bilden: Bo Berg, chef för Krigsarkivet.

Bo Berg är chef för Krigsarkivet, och leder arkivets flytt till nya lokaler.

© Jenny Odell

"Fyrahundra hyllmeter är kvalificerat hemliga"

Åttio hyllkilometer handlingar flyttas från Östermalm till Arninge när Krigsarkivet får nya lokaler. Populär Historia fick störa krigsarkivarie Bo Berg i flyttstöket.

12 februari 2021 av Anna Larsdotter

Redan när Krigsarkivet flyttade in på Banérgatan 64 i Stockholm år 1947 insåg man att lokalerna var för små. 

Förhoppningen om att få bygga ett tolv våningar högt arkivtorn på baksidan av huset gick om intet, och mängder av dokument fick deponeras på annat håll.

Arkivet växer snabbt

Bekymret – och charmen – med arkiv är att de växer så snabbt. Beslutet att lämna det pampiga tegelhuset på Östermalm, ritat av arkitekten Cyrillus Johansson, togs för flera år sedan, men det var först i höstas som det stora flyttprojektet drog igång. 

Medan detta skrivs kör tre lastbilar varje dag med arkivhandlingar från Östermalm till Arninge i Täby kommun där delar av Riksarkivet redan finns. Som institution har Krigsarkivet existerat sedan 1805.

Flyttar till industriområde

Då var adressen Piperska huset i Gamla stan, därefter har man huserat i både Rosenhanes palats på Riddarholmen och i Generalstabens grå koloss på Östermalmsgatan.

FÅ POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Nu tar man för första gången ett rejält kliv utanför innerstaden, till ett anonymt industriområde två mil norr om centrum.

Många har känt sorg över att lämna det centrala läget och de inarbetade lokalerna på Banérgatan. Det gäller i viss mån även Bo Berg, chef för arkivet sedan 2014.

– Men fördelarna i Arninge är många. Vi har möjligheter att reglera klimatet på ett bättre sätt och allt är nytt och fräscht och ändamålsenligt, säger han.

Hur mycket material flyttas nu?

– Ungefär åttio hyllkilometer. Vi har kapacitet för ytterligare några hyllkilometer i befintliga lokaler, därefter finns det möjlighet att bygga på tre våningar där vi kan få in ytterligare kanske femton hyllkilometer, säger han och fortsätter:

– Arkivet har växt med ungefär femhundra till ettusen hyllmeter per år tidigare under 2000-talet, men nu har det varit leveransstopp i många år. Förhoppningsvis bromsas tillväxten framöver av digitaliseringen av statsförvaltningen.

Vilka är de äldsta handlingarna ni har?

– Soldatrullor från 1560-talet, där man kan se vad soldaterna fick i lön. Men ännu äldre är munkpränten, medeltida religiösa handskrifter på pergament som gjordes om till omslag till andra dokument efter reformationen.

Och vilka är de mest värdefulla?

– Mest slående är vår samling handritade kartor från 1600- och 1700-talen. Den är unik i världen och ett resultat av att stormakten Sverige skickade iväg officerare som köpte upp kartor utomlands, men också ritade dem själva. Vi har kartor från hela Europa och även en hel del från andra världsdelar, dessutom från nästan varenda stad i Sverige.

En av Krigsarkivets unika kartor, »Plan af belägringen för Fredrichs Hall«

En av Krigsarkivets unika kartor, »Plan af belägringen för Fredrichs Hall«, visar läget fram till och med den 30 november 1718. Det var här Karl XII sköts, och på kartan finns inritat gråtande lejon och putti.

© Krigsarkivet

Vilket material är mest eftersökt?

– Ungefär en tredjedel av dem som besöker oss är släktforskare och intresserade av gamla rullor över indelta soldater eller meritförteckningar och annat gällande officerare. Vi har mycket material kring hur soldaterna bodde, hur deras kontrakt såg ut, vilka straff de drabbades av om de begick någon förseelse och om deras sjukdomar, berättar Bo Berg och fortsätter:

– Vårt bibliotek innehåller all dokumentation av det material som kallas militärt tryck. Det är mycket eftersökt.

Finns det något i Krigsarkivet som du tycker att fler borde intressera sig för?

– All ekonomiska fakta som vi har, som hänger ihop med försvarsverksamheten. De kan vara knepiga att ta sig an, men bland kvitton eller bokföring kan man ibland hitta det enda bevarade beviset för att en händelse verkligen har ägt rum.

Hur mycket hemligt material finns i Krigsarkivet?

– Nästan 7 000 hyllmeter är eller har varit hemligstämplade. 300 till 400 hyllmeter är dessutom kvalificerat hemliga, bland annat stridsplaner, dokumentation kring skyddsrum och försvarsanläggningar och bergrum som fortfarande kan vara i bruk, säger Bo och fortsätter:

– Hemligstämpeln betyder inte att handlingen inte går att beställa fram, utan att den gås igenom av vår personal som stryker över sådant som är känsligt, innan den lämnas ut.

Hur fungerar det att forska i era samlingar under flytten?

– Själva arkivet på Banérsgatan är stängt och tyvärr tar det mycket längre tid än normalt att få svar via mejl, eftersom nästan all personal är engagerad i flytten, berättar Bo och avslutar:

– Mycket av det mest använda materialet kan man redan idag beställa fram i Riksarkivet Täby. Vi öppnar i full skala i april, förhoppningsvis med någon form av ceremoni. 

Publicerad i Populär Historia 3/2021


Kanske är du intresserad av...

Läs också