Wallenberg i nytt ljus

Raoul Wallenbergs räddning av ungerska judar under andra världskriget har gått till historien som en av de största humanitära in-satserna någonsin. Men enligt en ny doktorsavhandling finns det inte belägg för att Wallenberg själv var aktiv i mer än två räddningsaktioner vilka gällde sammanlagt ungefär femhundra personer med svenska skyddspass.

21 april 2004 av Anna Larsdotter

I många av de berättelser som florerar kring Wallenberg har hans gärning förstorats, anser Attila Lajos vid universitetet i Växjö, som precis doktorerat på Wallenberg och judarna i Budapest. I USA, där Wallenberg blivit hedersmedborgare, har det på vissa håll påståtts att han räddat 100 000 judar från Förintelsen.

Enligt Attila Lajos finns det ingen tidigare vetenskaplig analys av Raoul Wallenbergs akti-vitet i Budapest. Verk om Förintelsen och dess konsekvenser, i de fall de berört Wallenberg, har okritiskt vidarebefordrat uppgifter ur den icke vetenskapliga litteraturen. Lajos ambition är att sätta in Wallenbergs insats i ett större sammanhang och visa att det förekom många andra räddningsaktioner i Budapest vid denna tid.

En viktig bakgrund är såväl svenska som ungerska myndigheters anpassning till en för-modad seger för de allierade, vilka därmed skulle komma att sätta dagordningen i efterkrigstidens Europa. Även vissa nazister och medlemmar i den fascistiska pilkorsrörelsen i Budapest var intresserade av att samverka med dem som organiserade räddningsaktionerna.

Enligt Attila Lajos, som presenterar sin forskning i avhandlingen Hjälten och offren – Raoul Wallenberg och judarna i Budapest (Svenska emigrantinstitutet), handlade Wallen-bergs arbete i huvudsak om att samla ihop judar som var försedda med svenska skyddsdokument utfärdade av svenska legationen. Passen, som delades ut enligt strikta regler, gynnade främst framstående personer.

I de två fall där källorna dokumenterar att han direkt ledde räddningsaktioner byggde de på att han fick officiell hjälp från de ungerska myndigheterna eftersom den nazivänliga Szálasiregeringen hoppades på ett svenskt erkännande.

Hjältemyten kring Wallenberg – en man som med varje medel bekämpade förföljelse och omänsklighet – var enligt Lajos delvis en efterkonstruktion, som inte minst fick sin näring ur det faktum att Wallenberg själv, efter krigsslutet, förvandlades till offer.

Publicerad i Populär Historia 5/2004

Kanske är du intresserad av...

Läs också