Texas Rangers
Historien om Texas Rangers är faktiskt äldre än den amerikanska delstatens. Texas (på spanska Tejas) tillhörde Mexiko som frigjort sig från Spanien 1821. Samma år började domaren Stephen F Austin – ”Texas fader” – utveckla sin koloni, bestående av folk som av olika skäl önskat lämna USA. Mexikos regering välkomnade till en början nordamerikaner som gick med på att bli medborgare, konvertera till katolicismen och lära sig spanska. Man hoppades också att Austins koloni skulle fungera som buffert mellan besvärliga indianer och den lilla spansktalande befolkningen ute vid kusten.
Austin utverkade tillåtelse att bygga upp en skyddskår, som ytterst skulle stå under mexikansk överhet. I och med att han 1823 anställde tio män till sin milis, som särskild gränspatrull, anses Texas Rangers ha bildats. Namnet blev dock officiellt först 1874.
Det är svårt att föreställa sig, men ursprungligen tog sig styrkan fram till fots, med trumslagare. I längden blev det dock nödvändigt med hästar om man skulle ha en chans mot indianerna.
När kolonin växte till sig började Mexikos president frukta att Texas skulle bryta sig loss och ansluta sig till USA, och 1830 stoppades invandringen från landet i norr. Konflikten mellan den mexikanska regeringen och nybyggarna i Texas trappades snart upp. Den 26 juni 1832 utkämpades en regelrätt strid mellan Austins män och regeringstrupper i Velasco.
När Austin 1833 besökte Mexico City för att framföra diverse klagomål fick han först inte träffa president Santa Anna, sedan blev han tillfångatagen och fängslad. Efter presidentens statskupp 1834 blev stämningen än hätskare. Den 2 oktober året därpå var revolutionen ett faktum. Under striderna fungerade Texas Rangers som en militär styrka utan uniform.
I det berömda slaget om Alamo 1836 föll många Rangers. Samma år utropades republiken Texas och kårens medlemmar kunde återgå till indianbekämpning – i klartext ofta det samma som av presidenten sanktionerad utrotning av fredliga stammar.
Systematiskt drev man också bort tejanos, den spansktalande befolkningen, för att kunna erbjuda lebensraum åt tyska invandrare. De svarta – fria såväl som slavar – led också mer här än någon annanstans i Nordamerika.
År 1845 blev Texas stjärna nummer 28 på stjärnbaneret (USA:s flagga). Året därpå utbröt krig mellan USA och Mexiko och alla Rangers fick kränga på sig US Army-uniformer. Efter kriget fortsatte patrullerandet såväl som raspolitiken.
När Juan Cortina, i protest mot hur tejanos behandlades, ockuperade Brownsville 1859 och utropade republiken Rio Grande ryckte Texas Rangers ut. Tillsammans med armén drev de revolutionärerna över till mexikanskt territorium, där dessa fortsatte sin gerillaverksamhet i tio år.
Under amerikanska inbördeskriget och en tid därefter låg verksamheten nere. Först 1874 skulle kåren återuppstå, nu mer som en extrapolis som kunde sättas in när läget blev ohanterligt för den lokale sheriffen.
Rangers fick bland annat slut på ”saltkriget” i El Paso, jagade revolvermannen John Wesley Hardin (som hade många mord på sitt samvete) och rånaren Sam Bass och medlade i ”taggtrådskonflikten” mellan boskapsuppfödare och farmare.
Spritförbudet på 1920-talet innebar ökad smuggling över Rio Grande, gränsfloden mot Mexiko, och det blev alltmer denna gräns Rangers riktade in sig på. Inställningen var att om något kom från Mexiko kunde det inte vara gott, vare sig det rörde sig om revolutionärer, banditer, indianer, knark, musik, mat eller mexikaner.
Texas Rangers, en gång beridna frihetskämpar, indianutrotare och rasister, flyger i dag helikopter och jämför sig med Scotland Yard. ph
Att läsa. The American West (2000) av R V Hine och J M Faragher.
