Tre dagar i Ungerns tusenåriga historia

Den äldsta högtidsdagen, som firades redan på 1100-talet, är Istvan den heliges dag den 20 augusti, den dag då kungariket Ungern föddes. Istvan styrde lan

15 mars 2001 av Kjell Albin Abrahamson

Den äldsta högtidsdagen, som firades redan på 1100-talet, är Istvan den heliges dag den 20 augusti, den dag då kungariket Ungern föddes. Istvan styrde landet med järnhand i fyra årtionden (997–1038) och såg till att en kyrka, ett hus till Guds ära, byggdes i var tionde by. Hans högra hand, som i dödskistan mumifierades när den låg på bröstet, finns bevarad än i dag och ligger i ett vackert glasskåp i staden Veszprem. ”Den Heliga Högra Handen” är en viktig religiös relik och därför ett populärt vallfärds- och turistmål.

Den 4 maj för precis 1 000 år sedan gifte sig Istvan med Gisela från Bayern. Inför tusenårsdagen har de ungerska myndigheterna vänt sig till Tyskland med en ... jo, lite makaber begäran. Man vill få ett ben från drottningens högra hand att läggas bredvid mannens högerhand. Drottning Gisela ligger nämligen begravd i ett kloster i Passau, långt borta från mannen. Den katolska kyrkan i Ungern har också vänt sig till påven med en vädjan om att kanonisera Gisela. Både hennes man och hennes son är redan helgonförklarade.

Ungerns historia började så klart långt tidigare än för tusen år sedan. Fast riktigt hur är inte känt. Ungrarnas tidiga historia är höljd i dunkel, som ett dammoln på Pustan.

De kom ridande österifrån, från trakterna mellan Ural och Volga. Det var sju stammar, den största av dem leddes av hövdingen Arpad. Hans dynasti kom att regera i 400 år. De kallade sig själva för magyarer. Människorna i Europa såg detta nomadfolk som hunner från Ugri (gammalt namn på Ural) och kallade dem därför för hunner-ugrer, det blev sedan hungarer och Ungern. För slaverna var det svårt att uttala, de kallade landet för Wengry.

Ett ryttarfolk från öster

Varför dessa magyarer lämnade sitt område långt borta i öster, där Baskirien i dag ligger, är okänt. Fördrevs de därifrån, var de själva erövrare eller hade de bara rastlöst blod i ådrorna? Ingen vet. Vad alla däremot kunde se var att magyarerna var ett ryttarfolk, de red så skickligt som vore de sammanvuxna med sina hästar, som kentaurer.

Fler frågor hopar sig. Vad gav detta lilla nomadfolk styrkan att lägga nästan hela Europa för sina fötter? Inte deras antal i alla fall. Kanske deras list, krigiska förmåga, deras kentauriskt snabba sätt att förflytta sig. Ur denna konst växte det typiska ungerska lätta kavalleriet, de så kallade husarerna, fram. De satt betydligt säkrare i sadeln än på tronen. Kung Bela I ramlade år 1063 bokstavligen ner från tronen – och slog ihjäl sig. En sådan drastisk humor skulle inte ens Shakespeare ha vågat sig på.

Under medeltiden blev Ungern en europeisk stormakt, men landet var flera gånger nära att upplösas. Från den här tiden finns en händelse som påverkat 1990-talets centraleuropeiska politik. År 1335 i den lilla ungerska staden Visegrad träffades kungarna av Ungern, Polen och Böhmen för att komma överens om handelsvägar och gränser.

Visegrad blev därefter en stad laddad med symbolik. Sedan kommunismen äntligen avskaffats 1989 träffades de demokratiskt valda ledarna från Ungern, Polen och Tjeckoslovakien den 15 februari 1991 just i staden Visegrad och bildade frihandelsorganisationen CEFTA. De mest reformsinnade av de postkommunistiska länderna kallas också ofta för Visegradländerna.

År 1367 grundades det första universitetet, 110 år före Uppsala. Trots att ungersk politik ofta var riktad mot slaverna finns det starka band mellan Ungern och Polen, som ofta hade gemensamma kungar. Det finns ett rimmat polskt ordspråk, känt också av alla ungrare, som visar hur ungrare och polacker hållit ihop i krig och fred, i vått och torrt: Polak wenger dwa bratanki, i do szabli i do szklanki. – Polacken och ungraren är två bröder, med sabeln eller med glaset i hand.

Den ungerska stormaktstiden fick ett brutalt slut i slaget vid Mohács 1526. Detta ungrarnas eget Poltava kallas också på ungerska för ”katastrofen i Mohács”. I detta stora slag mot turkarna dog två ungerska ärkebiskopar, fem biskopar, massor med adelsmän och omkring 10 000 soldater samt den unge polske kungen Ludvig II. Hur han stupade är osäkert: drunknade i en myr, krossades under sin sårade häst, dödades av sina egna är några varianter på hans död. Säkert är emellertid att han var den siste av den jagelloniska ätten.

Under turkar och habsburgare

Katastrofen i Mohács skylls ofta på att den stora armé som leddes av János Szapolyai (som sedan blev kung) blev ”försenad” och aldrig kom till undsättning. Många tror att förseningen var väl planerad. Efter slaget i Mohács kom Ungern att hamna under turkisk och österrikisk överhöghet. Turkarna kom att bli kvar i 200 år, Österrike ända fram till 1918. På grund av den turkiska ockupationen flyttades huvudstaden från Budapest till Pozsony (Bratislava) som fungerade som ungersk huvudstad ända till 1784. Där i den mäktiga Sankt Martinsdomen – Bratislavas tydligaste silhuett efter borgen – kröntes nio ungerska kungar och åtta drottningar.

Karl XII på genomresa

Transsylvanien (”landet på andra sidan skogen”) kom att inta en mellanställning mellan Istanbul och Wien, formellt ett turkiskt furstendöme men med stor självständighet. Transsylvaniens historia är intimt förknippad med ätten Rákóczy och där finns också svenska anknytningspunkter. Den transsylvaniske fursten György I slöt ett förbund med Sverige 1643 och samarbetade en tid med fältmarskalk Lennart Torstensson. György II deltog på Karl X Gustavs sida i dennes polska krig. Och Ferenc, sonson till György I, var bundsförvant med Karl XII, för övrigt den ende svenske kung som varit i Ungern – tills häromåret då kung Carl XVI Gustaf var på statsbesök. På Vaci utca nummer 43 i centrala Budapest – huset ser ut som en gammal skola – finns på väggen en två meter stor gjutplatta med hjältekungen till häst och följande text på ungerska och svenska: ”Carl XII rastade här på Ridt från Turkiet till Stralsund nov. 1714.” När Karl XII genomkorsade området levde bundsförvanten Ferenc sedan ett par år tillbaka i landsflykt. Den transsylvaniske prinsen hade nämligen fört en sjuårig frihetskamp som slogs ned 1711.

Journalist och poet

Den ungerska nationaldagen den 15 mars firas till minne av 1848 års revolution och den konstitution som förde Ungern från en medeltida till en modern stat. Framförallt två personer är förknippade med denna omvälvning: journalisten Lajos Kossuth och poeten Sándor Petöfi. Kossuths författade en kravlista, en konstitution som bland annat innehöll rösträtt, pressfrihet och frihet för politiska fångar. Kossuths berömda Tolv punkter kan användas än i dag i diktatoriska länder. Konstitutionen trycktes på det bästa tryckeriet i Pest och fick snabbt spridning.

Den andra viktiga texten detta år var Sándor Petöfis Nationalsång (Nemzeti dal, 1848) med eggande ord om det avgörande ögonblicket mellan frihet och slaveri. En av de politiska fångar som befriades var Mihály Táncsics, och händelsen kom senare att utnyttjas av kommunisterna eftersom Táncsics betraktades som ett språkrör för proletariatet.

Den ungerska revolutionen var borgerlig, oblodig och snabb. Österrikarna svarade med ursinnig kraft och blev bästa vän med fiendens fiende Ryssland. Den ungerska frihetsdrömmen krossades på två anfallande fronter. Revolutionen och frihetskampen 1848– 49 hade dock inte varit helt förgäves. Österrike och Ungern enades 1867 om en kompromiss, en utjämning (på tyska Ausgleich). Kompromissen gick ut på att Ungern blev en med Österrike jämställd stat.

Tvingades i exil

Vad hände då med de båda revolutionshjältarna? Kossuth tvingades i exil och reste i flera år runt i Europa och USA för att skapa opinion för ungrarnas sak. I New York uppfördes år 1928 en vacker staty till Kossuths ära. Denne ”den störste av alla ungrare” levde de sista åren i exil i Italien där han dog 1894. Han blev hela 92 år gammal.

Poeten Sándor Petöfi föll offer för en kosacks lans i juli 1849 vid ett av de sista stora slagen mot ryssarna. Han var bara 26 år gammal. Många ungrare vägrade dock att acceptera nyheten om poetens död. Därför dök det länge upp en rad personer som utgav sig för att vara den älskade poeten. Fortfarande vet ingen var nationalskalden ligger begravd. En omhuldad teori är att han fördes till permafrostens Sibirien.

Under dubbelmonarkins dagar hamnade sociala reformer i bakvattnet, minoriteter förtrycktes och politiskt envälde rådde. Från 1867 och fram till första världskriget emigrerade 1,3 miljon ungerska medborgare (majoriteten var icke-etniska ungrare) till USA.

Vid den här tiden gjordes stora ekonomiska satsningar på att framför allt försköna och modernisera Budapest. Vid Donaus strand byggdes 1885–1904 ett parlamentshus som delvis är en kopia av det brittiska vid Themsen. I Budapest byggdes också kontinentens första tunnelbana, också den efter förebild från London.

Som i så många andra länder hälsades första världskriget i Ungern med stor entusiasm, men vid front efter front förlorade ungrarna. Om kriget varit en katastrof blev freden ännu värre. Enligt 1920 års fredsfördrag i Trianon (strax utanför Paris) tvingades Ungern avträda hela två tredjedelar av sitt territorium och en tredjedel av befolkningen till nybildade grannstater som Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Rumänien men också till Österrike.

Kommunistiskt experiment

För många ungrare utgjorde Ryssland och Sovjetunionen ett attraktivt alternativ till eländet i hemlandet. Den ungerske kommunistledaren Béla Kun gjorde en palatsrevolution enligt sovjetisk förebild och den 21 mars 1919 utropades den sovjetiska republiken Ungern. Detta kommunistiska experiment varade i 133 dagar. Sedan blev landet åter ett kungarike – utan kung! Mångårig ledare blev den märklige Miklós Horthy, en sjöman och kalvinist som knappt talade ungerska. Med sju miljoner ungrare i utlandet drömde han – och många med honom – om en revansch för första världskrigets orättfärdiga fredsfördrag.

Räddningen för landet låg enligt Horthy hos Hitler. Därför besökte den ungerske ledaren det nazistiska Tyskland inte mindre än åtta gånger 1936–44. Lojaliteten belönades med att Ungern fick tillbaka delar av sitt forna område.

Under ledning av skrivbordsbödeln Adolf Eichmann, och med tjänstvillig hjälp från många ungrare, kom fyrahundratusen judar att förlora sina liv. Betydelsefulla insatser gjordes av Raoul Wallenberg och andra modiga människor för att stoppa dödsmaskinen.

Många ungrare skämdes för landets antisemitism. Så till exempel den kände kompositören Béla Bartok, som vägrade att återvända till sitt besudlade och komprometterade hemland.

Efter andra världskriget blev Ungern kommunistisk ”folkdemokrati” och hamnade under Sovjetunionens hemisfär. Alla löften om demokrati och välstånd kom på skam. Från 1948 känner vi igen mönstret från alla andra kommunistiska länder bakom järnridån. Terror, trångsynthet, tortyr, trångboddhet. Och därmed är vi framme vid den senaste av Ungerns nationella helgdagar.

Spontant eller planerat?

Den 23 oktober 1956 exploderade ungrarnas missnöje mot den kommunistiska regimen precis som skett några månader tidigare i den polska staden Poznan. En fråga som ofta diskuteras är om den ungerska revolten var spontan eller planerad? Historikern György Litván som var med om resningen är säker på sin sak.

– Revolten 1956 var fullständigt spontan, det förekom ingen som helst planering i förväg. Den kom som en fullständig överraskning för alla, såväl i Ungern som för Nikita Chrustjov och de andra sovjetiska ledarna.

– När president Jeltsin nyligen besökte vårt land fick vi som gåva protokollsanteckningar från den sovjetiska politbyråns sammanträden. Där framgår att det inte förekom några som helst förberedelser till revolten. Vi kan alltså också dementera alla rykten om att revolten var en provokation från ryssarnas sida. Det var de ungerska kommunisterna tillsammans med Sovjetunionens ambassadör Jurij Andropov som vädjade om den militära interventionen.

György Litván dömdes till åtta års fängelse för att han deltog i revolutionen. Han delade fängelsecell med två personer. Den ene är sedan augusti 1990 Ungerns president, den andre chef för landets vetenskapsakademi. Själv är Litván chef för Institutet för 1956 års historia, troligtvis det enda institut i världen som sysslar med ett enda årtal.

Varför bröt då revolutionen, som kommunisterna kallade för kontrarevolution, ut just i oktober 1956? Var hopplösheten och ekonomin som allra värst då? Inte alls, säger György Litván.

”Proletariatets revolt”

– Det är ofta så med revolutioner, de kommer inte alls när situationen är som sämst. Både ekonomin och samhällsstämningen hade förbättrats sedan Stalins död 1953. Fast Ungern var fortfarande ett fattigt land. De som gick till barrikaderna var i början mest arbetare, först därefter anslöt sig studenterna och medelklassen. Det var till en början proletariatets revolt, en del av dem hade inte ens en vinterrock. Den ungerska resningen har därför kallats för la revolution des sans-manteaux, de överrocklösas revolution. Det var kanske historiens första verkliga arbetaruppror.

Omkring 3 000 personer miste livet under resningen. Moskva har aldrig avslöjat hur många ryska soldater som dog. Över 500 ungrare avrättades efter politiska rättegångar, flera tusen dömdes till långa fängelsestraff. Under Ungernrevolten, då gränserna var öppna, flydde drygt 200 000 människor västerut.

För att hylla alla dessa hjältar är den 23 oktober sedan kommunismens fall nationell helgdag. Och för att hedra alla offer utropades också den ungerska republiken den 23 oktober 1989, då också en ny författning antogs. Så vävs samtid och historia samman i ett band vars slitstyrka vi inte vet någonting om.

Kjell Albin Abrahamson är Östeuropakorrespondent på Sveriges Radio och författare. Hans senaste bok, Balkan betyder berg (Fischer & Co), ukom i fjol. Han skrev om Polens historia i Populär Historia nummer 5/95.

Publicerad i Populär Historia 2/1996

Kanske är du intresserad av...

Läs också