Demokratins ödesdag

Efter framgången med boken Rubicon – den romerska republikens uppgång och fall är den brittiske författaren Tom Holland tillbaka med Marathon – det persiska imperiet och kampen om västerlandet, som just utkommit i Sverige.

10 mars 2007 av Thorsten Sandberg

Om grekerna misslyckats med att slå tillbaka perserna år 490 f Kr hade ”väst” inte funnits, hävdar Holland, som Populär Historia möter i Stockholm.

Marathon – namnet på platsen 42 kilo­meter från Aten, där strategen Miltiades och hans tappra greker vann en total seger över den dåvarande supermakten Per­siens väldiga invasionshär, ekar genom historien.

Redan som liten pojke i hembyn utanför Salisbury i södra England fascinerades Tom Holland av slaget vid Marathon och andra händelser under antiken, och berättelserna om gudar och hjältar i det gamla Grekland.

– Uppväxten inte långt från Stonehenge lade grunden för mitt historieintresse. Och när mamma gav mig Asterixböckerna och en bok för barn om antiken var jag för alltid fast i den romerska och grekiska världen, säger han.

Ända sedan den tiden har Tom Holland velat skriva en bok om perserkrigen. Vetgirigheten ökade i takt med att han växte upp, och han skaffade sig så småningom ”en hjälte”.

– Men det var ingen av kämparna på slagfältet. Min hjälte blev Herodotos, den förste antropologen, den förste grävande journalisten och den förste utrikeskorrespondenten. Rollerna förenade han i arbetet med att skriva om kriget mellan greker och perser 499 till 478 f Kr.

Konsekvenserna av det stora kriget saknar motstycke, menar Holland. 1800-talsfilosofen John Stuart Mill ansåg att slaget vid Marathon ”även som en händelse i engelsk historia är viktigare än slaget vid Hastings 1066”. Tyske kollegan Friedrich Hegel bredde på med att världshistorien vid Marathon låg och darrade i vågskålen.

Som en persisk kungs undersåtar hade grekerna aldrig fått möjligheten att utveckla sin särprägladecivilisation och unika demokratiska kultur.

– Det arv Rom fick och förde vidare till det moderna Europa skulle varit helt utarmat. Väst skulle inte bara ha förlorat sin första kamp för självständighet. Om grekerna dukat under för den persiska invasionen skulle något ”väst” sannolikt aldrig funnits.

Öst är öst och väst är väst. Rötterna till en av historiens mest seglivade tankestrukturer sträcker sig alltså nästan 2 500 år bakåt i tiden. Och det var under denna konflikt som världens förste historiker upptäckte vad han skulle ägna sig åt i livet.

Herodotos har inspirerat en lång rad efterföljare. Under arbetet med Marathon har Tom Holland färdats många mil i Herodotos fotspår och besökt de ställen som han berättar om, både i Grekland och Asien. Många av bokens fotografier har han själv tagit på plats.

– Det finns ett stort källmaterial att gå till, men jag tycker det är lika viktigt att med egna ögon studera och bedöma terrängen och geografin.

Källorna är till nästan hundra procent grekiska.

– Perserna skrev inte historia. De ansåg att deras civilisation var höjdpunkt­en av mänsklig utveckling och att historien slutade med dem.

I slutet av intervjun avslöjar Tom Holland att han för ett tag lämnar favoritämnet antiken. På skrivbordet i bostaden i Brixton i sydvästra London, där han bor med fru och två barn, växer nu högarna av litteratur om tiden kring år 1 000.

– Min kommande bok ska handla om domedagsskräcken i Europa inför millennieskiftet. Stämningarna påminner slående om dagens situation i världen med hot om civilisationskrig och annalkande klimatkatastrof, säger han.

Historien bjuder på ständiga överraskningar och något slut kan inte skönjas. Även på detta område segrade grekerna över perserna.

Fakta: Slaget vid Marathon

Slaget stod år 490 f Kr vid byn Marathon i Attika i Grekland mellan en persisk armé om drygt 20 000 man under kung Dareios och 10 000 atenska greker.

Efter ett folkbeslut taget på initiativ av Miltiades beslöt grekerna att slaget skulle utkämpas vid Marathon, där Dareios landstigit för att erövra Grekland. Trots persernas numerära överlägsenhet lyckades grekerna vinna, vilket gjorde att den unga atenska demokratin behöll makten.

Efter slaget skickades en budbärare till Aten med nyheten om segern. Han sprang 42 kilometer och bedriften har gett namn åt maratonloppet.

Publicerad i Populär Historia 1/2007

Kanske är du intresserad av...

Läs också