Byggarbetare under arbetet med Kungliga operan i Stockholm på 1890-talet.

© Tekniska museet

Svenska arbetare bland de bäst betalda

I slutet av 1800-talet hörde de svenska arbetarna till de bäst betalda i Europa. Det visar ny forskning som utmanar bilden av Fattigsverige.

18 september 2020 av Anna Larsdotter

I historieskrivningen beskrivs ofta det sena 1800-talets Sverige som ett land präglat av fattigdom, svält och armod. Men bilden är inte helt rättvisande, visar ny forskning av ekonomhistoriker vid Uppsala och Lunds universitet. Åtminstone inte om man jämför med andra länder. Löneutvecklingen i Sverige var uppseendeväckande snabb under andra halvan av seklet vilket ledde till att svenska arbetare mot slutet av 1800-talet var bland de högst betalda i Europa. 

Okvalificerade fick mest påökt

Allra mest ökade inkomsterna för personer med okvalificerade jobb, som hantlangare vid byggen.

Mellan åren 1831 och 1900 steg de förras löner med 176 procent – mot cirka 30 i Frankrike och Holland.

Brittiska arbetare, som var bäst betalda i Europa, hade år 1900 cirka tolv procent högre lön än en genomsnittlig svensk byggjobbare.

Studien, som publicerats i Journal of Economic History, bygger på lönestatistik för timmermän, murare, hantlangare och körkarlar som arbetade inom byggindustrin 1831–1900. Samtliga grupper dominerades av män.

Att 1800-talet inte bara var nattsvart fattigdom utan också medförde förbättringar i levnadsstandarden är något som ekonomhistoriker länge varit medvetna om. Medellivslängden ökade under perioden, liksom medellängden hos svenska soldater.

– Det som är nytt med vår studie är framförallt det jämförande perspektivet, säger Jakob Molinder, forskare vid Uppsala och Lunds universitet och medförfattare till artikeln.

– Vi förvånades över att skillnaden mot andra länder var så stor.

Utvandringen gav brist på arbetskraft

Enligt Jakob Molinder kan de ovanligt höga svenska löneökningarna ha sin grund i den omfattande emigrationen till Nordamerika, som ledde till konkurrens om arbetskraften både i och utanför städerna. En ökad rörlighet inom landet hade förmodligen också betydelse, då arbetare sökte sig till de platser där de fick bäst villkor.

Vad hade de då detta för implikationer på den politiska kampen?

– Enligt den traditionella bilden utgjorde fattigdomen en grogrund för arbetarrörelsen, men man kan även tänka sig tvärtom, säger Jakob Molinder.

– Om man tittar på platser där migrationen var stor verkar den fackliga aktiviteten vara mer omfattande. Arbetarna visste sitt värde och hade emigration som säkerhetsventil.

Databas över svenska bygglöner

För att kunna jämföra löner mellan olika länder förvandlade forskarna pengar till ”varukorgar”, som visade hur mycket av vissa livsmedel som kunde köpas för en viss inkomst. I ett kommande forskningsprojekt ska dessa welfare ratios kalibreras och göras mer representativa för svenska förhållanden. 

Projektet ska även resultera i en databas över lönerna inom svensk byggindustri år för år från 1831 till 1900. Registret ska täcka många platser i landet, även landsbygd, och kommer att vara öppet för alla intresserade. 

Kanske är du intresserad av...

Läs också