Datorernas tidiga utvecklingshistoria

Många teknologiska framsteg och drivna personer ligger bakom att datorer utvecklades. Här är några viktiga årtal fram till och med ENIAC, den amerikanska superdatorn som färdigställdes 1946.

Datorernas tidiga historia

En replika av tysken Konrad Zuses dator Z3 visas på Deutsches Technikmuseum i Berlin.

© Jakob Harknäs

1703 Den tyske filosofen och matematikern Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646–1716) publicerar en skrift om det binära talsystemet, som grundar sig på ettor och nollor.

1833 Den brittiske matematikern Charles Babbage (1791–1871) börjar konstruera the Analytical Engine, en automatisk och programmerbar räkne­maskin, som aldrig blir färdigställd.

1843 Ada Lovelace (1815–52), matematiker och dotter till den brittiske poeten Lord Byron, skapar det första datorprogrammet. Det var tänkt att användas till Babbages (ej färdigställda) Analytical Engine.

Datorns historia | Ada Lovelace

Ada Lovelace skapade det första datorprogrammet 1843, tänkt för Analytical Engine.

© Science Museum Group

1886 Den amerikanske ingenjören Herman Hollerith (1860–1929) skapar hålkort. Dessa hålslagna papperskort av kartong kan lagra information som sedan kan läsas av särskilda hålkortsmaskiner.

1937 Den brittiske matematikern Alan Turing (1912–54) presenterar en teoretisk modell för att algoritmiskt lösa alla matematiska problem med hjälp av en dator.

1938 Den tyske ingenjören Konrad Zuse (1910–95) skapar Z1, en programmerbar mekanisk räkne­maskin som använder binär talrepresentation.

Datorns tidiga historia

Tekniken med hålkort som lagrar information uppfanns 1886 av amerikanen Herman Hollerith. Detta kort är från 1950-talet och användes till en av Konrad Zuses datorer.

© Jakob Harknäs

1941 Zuse tillverkar Z3, världens första generella dator, bestående av tusentals reläer samt filmcelluloid för inmatning och lagring av information. 1944 förstördes Z3 av allierade flygbombningar av Berlin.

1944 Den brittiske ingenjören Tommy Flowers (1905–98) konstru­erar i hemlighet datorsystemet Colossus, som består av vakuumrör. Colossus används av britterna vid den hemliga forskningsanläggningen Bletchley Park, för att knäcka tyskarnas krigskoder. Efter andra världskrigets slut plockas systemet ner på grund av den höga sekretessen.

1946 ENIAC konstrueras av två amerikaner – fysikern John Mauchly (1907–80) och ingenjören John Presper Eckert (1919–95). Den är tusen gånger snabbare än relädatorer, men tar flera dagar att programmera. Den ungersk-amerikanske matematikern John von Neumann (1903–57) förbättrar 1947 tekniken, och lägger grunden för distinktionen mellan datorns hård- och mjukvara. ENIAC avvecklas 1955.

Publicerad i Populär Historia 8/2023