Ett glansverk hantverk

I Stockholm finns Skandinaviens sista tillverkning av sidentyg – K. A. Almgren Sidenväveri & Museum. Det är en unik industrimiljö som bevarats till eft

25 maj 2001 av Caroline Lagercrantz

I Stockholm finns Skandinaviens sista tillverkning av sidentyg – K. A. Almgren Sidenväveri & Museum. Det är en unik industrimiljö som bevarats till eftervärlden. Ett besök i de gamla fabrikslokalerna på Söder är som att kliva in i en annan tid. Den ursprungliga miljön och ljudet från jaquardvävstolarnas trampor gör museet till en levande bit industrihistoria.

Sidenväveriet startade sin tillverkning 1833 och efter en törnrosasömn på 17 år driver nu den femte generationen Almgren arvet vidare. På 160-åriga vävstolar fabriceras nya sidentyger till bland annat Christianborgs och Trollenäs slott. Vävningen kombineras med rådgivning och museiverksamhet. Fram till årsskiftet pågår utställningen ”Tidlöst siden” som visar tyger från de främsta europeiska väverierna. Museet erbjuder guidade turer flera dagar i veckan.

siden började tillverkas redan för 5 000 år sedan i Kina. Framställningen av siden var länge knuten till det kejserliga hovet, och det sägs att den som avslöjade hemligheterna bakom tillverkningen riskerade livet. Först några århundraden före vår tideräkning spreds kunskaperna om sidenproduktion utanför det kinesiska riket.

Via den så kallade Sidenvägen nådde de dyrbara tygerna Främre Orienten och Europa. Under 1600-talet startade de första svenska sidenväverierna och på 1700-talet lät kronprinsessan Lovisa Ulrika plantera mullbärsträd för silkesodling vid Drottningholms slott.

För den som vill veta mer finns en nyutkommen bok i ämnet – Siden (Natur och Kultur). Författare är etnologen Eva Berg-ström och journalisten Peter Öhrlén. I boken kan läsaren följa det dyrbara tygets väg från Kina till Europa och Sverige. Det är historien om frasande aftonklänningar och svarta schaletter till kyrkobesöket, om skräckinjagande fanor och strikta slipsar. Men också om en liten larv som skapar det slitstarka och skimrande silket, som varken människa eller maskin kan frambringa.

Publicerad i Populär Historia 7/1999

Kanske är du intresserad av...

Läs också