Svenskar i Minnesota i slutet av 1880-talet.

© Nordiska museet

Emigranterna gjorde Sverige till landet lagom

Genom att studera utvandrarnas förnamn har ekonomhistorikern Anne Sofie Beck Knudsen fått svar på varför Sverige blev ett land präglat av kompromiss och konsensus.

31 maj 2019 av Anna Larsdotter

I Sverige har ord som lagom och kompromiss länge varit en del av den nationella identiteten. Under 1900-talet gjorde vi oss kända som en välfärdsnation grundad på konsensus och samarbete snarare än öppen konflikt. Hur blev det så? Det är en fråga som länge intresserat ekonomhistorikern Anne Sofie Beck Knudsen vid Lunds universitet.

I en ny forskningsrapport lägger hon fram en teori som fått mycket uppmärksamhet. Att Sverige blev något av ”mellanmjölkens land” berodde helt enkelt på att individualisterna försvann till Amerika. Med emigrationen ändrades befolkningens sammansättning – de som reste var doers som vågade allt för att vinna något för egen del. De som var kvar var mer kollektivistiskt inriktade och mer intresserade av omfördelning av resurser än lycksökarna.

Jämförde förnamn

För att verifiera sin teori använde Beck Knudsen en ovanlig metod. Hon kartlade helt enkelt vad folk hette i förnamn – både i populationen i stort och i den grupp som migrerade. Resultaten visar att människor med ovanliga förnamn är överrepresenterade i statistiken över Amerikafarare i såväl Sverige som Danmark och – i än högre grad – Norge.

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

– Att använda sig av namn blev en genväg för mig för att förstå värderingarna hos migranterna, säger hon. Ett vanligt namn tyder på att man vill passa in medan ett ovanligt betyder att man vill vara annorlunda. Det är ett faktum som kvarstår även om man tar höjd för andra aspekter som religion, klass eller geografisk hemvist.

Saltsjöbadsavtalet – symbolen för den svenska samförståndsandan – undertecknas av representanter för LO och arbetsgivarorganisationen SAF 1938.

Anna och Johan stannade

År 1880 hette 15 procent av alla svenska flickor Anna och 12 procent av alla pojkar Johan. Och även om det fanns en del Anna och Johan bland dem som lämnade landet så var de betydligt färre än de som stannade hemma.

Enligt Anne Sofie Beck Knudsen hade de skandinaviska länderna varit betydligt mer individualistiska och kulturellt heterogena om inte en fjärdedel av befolkningen försvunnit över Atlanten.

– Eftersom vi ärver våra föräldrars och andra förebilders kulturella värderingar präglar migranternas val oss fortfarande, säger hon.

Ny individualism

Det är dock en effekt som avtar efterhand. I dag är Sverige känt som ett av världens mest individualistiska länder. Men kanske handlar det om en annan sorts individualism än den som fick Amerikafararna att lämna allt för en osäker framtid för hundra år sedan? En som just bygger på tryggheten i en välfärdsstat?

Anne Sofie Beck Knudsen kommer att fortsätta forska på ämnet migration och individualism – men från och med hösten 2019 baserad på Harvarduniversitetet i USA.

Titeln på hennes forskningsrapport är Those who stayed – individualism, self-selection and cultural change during the age of mass migration.

Kanske är du intresserad av...

Läs också