Ta en paus!

Förberedde sin återkomst Charles de Gaulle 1890–1970 (paus mellan 56–68 års ålder) Föräldrarna var lärare i Lille och sonen bäst i klassen. CG

28 september 2004 av Gunnar Palm

Förberedde sin återkomst

Charles de Gaulle 1890–1970 (paus mellan 56–68 års ålder)

Föräldrarna var lärare i Lille och sonen bäst i klassen. CG blev officer och som kapten i första världskriget tillfångatogs han av tyskarna och flydde fem gånger. Senare skrev han böcker, bland annat om behovet av pansar, och blev brigadgeneral vid tyskarnas anfall 1940. Han for till London och manade nationen till motstånd, återvände med invasionen 1944 och lyckades få Frankrike erkänd som segrarmakt. Två år senare drog han sig tillbaka, missnöjd med partipolitiken.

Paus: Tolv år satt CG i Colombey, läste och skrev samt tog emot besök av författare och politiker. Han påverkade inte alls Frankrikes utveckling (Indokinakrig, moderna flygmodeller, filmens nya våg) men tycks ha förberett sin återkomst.

Maj 1958: Algerietkrisen fick regeringen att kalla in natio-nalhjälten, som tog makten helt lagligt. Snart insåg han att Algeriets oberoende var bäst för alla parter; över 90 procent av väljarna i båda länderna höll med. Annars inriktades ut-rikespolitiken på Frankrikes oberoende via egna kärnvapen, begränsat Nato-samarbete och konsekvent opposition mot alla politiska tendenser inom EG. CG var rätt ointresserad av ekonomi (”trängtrupperna följer efter”) men han bidrog in-direkt till landets häpnadsväckande uppsving. Näringslivet tjänade på politiskt lugn, avkolonisering och allt friare handel. Så blev Frankrike ett modernt industriland med snabbt stigande standard. Ändå uppstod missnöje, till exempel bland studenterna. CG förstod aldrig 68-rörelsen och avgick året därpå, fastän på formellt andra grunder.

Rödakorsare blev uttråkad

Gustaf Mannerheim 1867–1951 (paus 52–64 år)

GM var finlandssvensk och blev officer. Han arbetade länge i tsarens tjänst, som major i rysk-japanska kriget, spion i norra Kina och general i första världskriget, men återvände hem när Finland blivit självständigt 1918. Skickligt ledde han inbördeskrigets vita armé och besegrade de röda. GM blev riksföreståndare men hade skaffat många fiender under striderna. Han avstod från presidentvalet och lämnade politiken 1919.

Paus: Tolv år ägnade GM åt finska och svenska släktbesök, resor, jakt och studier. Han var verksam i Röda korset men troligen uttråkad, och bevakade naturligtvis hemlandets stora framsteg.

År 1931 blev han ordförande i Försvarsrådet, senare över-befälhavare. Sovjetunionen hotade som ett åskmoln, ingick pakt med Tyskland och angrep Finland 1939. Röda armén satte in förkrossande styrkor i vinterkriget: modernt artilleri, bombflyg, 1 600 stridsvagnar och många generaler. GM hade ingetdera. Hans jägarofficerare, soldater och lottor hjälpte till att bromsa anfallet. Finland miste Karelen men förblev självständigt, till skillnad från de baltiska länderna.

Något liknande hände i fortsättningskriget. GM höll vapenbrodern Hitler och hans raslagar på armlängds av-stånd, valdes till president 1944 och inledde politiken som försiktigt hindrade Stalins inblandning. Två år senare avgick han på grund av hög ålder. Hela Finland stod stilla den vinterdag då landets räddare begravdes på Sandudden.

Kurerade sig med varmbad

Franklin D Roosevelt 1882–1945 (paus 39–46 år)

FDR är ende rikemanssonen i gruppen, uppvuxen på ett gods nära New York och släkt med USA:s yngste president genom tiderna, Theodore Roosevelt. Juridisk utbildning och familjeförbindelser ledde till jobb som delstatssenator och vice marinminister. Han lyckades inte bli vald till demokratisk vicepresident 1920. Året därpå fick han polio.

Paus: FDR försökte kurera sig vid varma källor, men förblev invalid hela livet. Han samlade frimärken, läste amerikansk historia och skaffade vidare politiska kontakter.

År 1928 valdes han till guvernör i New York. Så kom den stora depressionen. FDR slog den sittande presidenten Hoover med bred marginal 1932 och menade att USA behövde en New Deal. Den bestod av allmänna arbeten som TVA, starkare fack, progressiv skatt och en större offentlig roll överhuvud. Reformerna byggde på hans känsla för väljarnas önskemål snarare än ideologi. FDR satt längre tid i Vita huset än någon annan (tolv år).

Från 1939 bistod han Storbritannien så långt neutraliteten tillät och räknade med krig – det kom vid Pearl Harbor 1941. USA satte först in huvudstyrkan mot Tyskland, senare mot Japan men gjorde begränsade förluster. Sovjetunionens ex-pansion i Östeuropa kunde FDR inte hindra vid Jaltakonferensen eller annars, och han dog innan situationen klarnat.

Målade tavlor

Winston Churchill 1874–1965 (paus 55–65 år)

Barnets släkt var känd – fadern en ledande torypolitiker, modern amerikanska. Efter rätt svaga skolbetyg valde WC officersbanan, stred på exotiska slagfält och skrev böcker. Han satt tjugo år i underhuset som liberal, tio år som konservativ och hade sammanlagt sex ministerposter. Mycket illa lyckades han med invasionen av turkiska Gallipoli under första världskriget. År 1929 blev han besegrad i val och återvände till sin herrgård.

Paus: WC skrev och målade, gifte bort sina barn och gjorde föredragsturnéer. Metodiskt byggde han upp nätverk av militära och vetenskapliga kontakter. Hans profil hade blivit så distinkt att utländska politiker vanligen ställde frågor om WC när de fick besök från Storbritannien. Men nästan ingen trodde hans varningsord om Hitler som ett kommande hot.

Telegram, september 1939, från Whitehall till alla brittiska krigsfartyg: ”Winston is back”. Först marinminister och ett halvår senare premiärminister, ledde WC den allierade kampen mot axelmakterna – även om Sovjetunionen bar huvudbördan – och inte minst genom sina berömda tal.

Han bidrog starkt till att USA gick med i kriget och valde att slå mot tyskarna först. År 1944 följde invasionen i Normandie. Ett år senare kapitulerade Tyskland och de allierade makterna gled isär.

Strax därpå förlorade WC parlamentsvalet i ett krigstrött Storbritannien (då hade han motvilligt godtagit koloniernas frigörelse). Han myntade begreppet ”järnridån” om gränslinjen som efter kriget delade Europa, föreslog Västeuropas enande, återkom till makten 1951, fick nobelpriset i litteratur 1953 samt avgick 1955.

Böcker, barn och rosor

Konrad Adenauer 1876–1967 (paus 57–69 år)

Tyskland bestod länge av väsensskilda delar. KA växte upp i Köln, i det kommersiellt betonade Rhenlandet, och ogillade det bruna Bayern och generalernas Preussen (”När nattåget passerat Elbe kunde jag inte sova längre”). Jurist och katolsk centerpartist, var borgmästare i Köln 1917–33. Han sade att samhällen baserade på individen, familjen och företagen utgör den bästa garantin mot nazismens barbari; Hitler avskedade honom.

Paus: Gestapo höll KA i fängelse tidvis och bevakade ständigt hans telefon. Han såg Hitler driva landet i ruiner och lär ha hoppats på ett tyskt nederlag. Motståndsrörelserna kontaktade han aldrig – han såg dem som chanslösa – utan ägnade tiden åt sina barn, böcker och rosor.

År 1945 låg Tyskland i ruiner – för all framtid, trodde man, men återuppbyggnaden tog bara fem år.

Det västtyska undret hade flera orsaker, dock knappast Marshallhjälpens småpengar. Däremot hjälpte hårt arbete, snabbt växande världshandel, forskning och inte minst förbundsrepublikens yttre och inre fred. Där bidrog KA. Han återfick posten som borgmästare i Köln, blev CDU:s partiledare och drev arbetet med ny författning och valutareform. År 1949 valdes han till förbundskansler och vann alla valen under 14 år. Framför allt ledde han landets nära samarbete med väst, via såväl Nato som EG, och bland annat genom försoningen med Frankrike.

Var pauserna nyttiga?

Efter pausen flyttade alla fem in i historieboken. De gjorde sina bästa insatser i pensionsåldern (bortsett från Roosevelt). Slumpen spelade givetvis in: just dessa råkade leda respektive land under avgörande skeden – andra världs-kriget i tre fall och återhämtningen efter kriget i två. Gav den långa pausen ökad överblick? Spontant vill man gärna svara ja. Ledande politiker bör i teorin inte ägna sig åt småsaker, men tvingas i prak-tiken göra det varje dag, när medarbet-arna ber om besked. De hinner helt enkelt inte tänka långsiktigt. Just dessa fem fick den chansen under sin borta-varo som varade omkring ett decennium.

Slutsatsen bygger inte på någon forskning. Frågan nämns knappast i de många och tjocka biografierna som blivit publicerade. Men nog ligger den nära till hands.

Gunnar Palm är världsmarknadskonsult och författare

Publicerad i Populär Historia 10/2004

Kanske är du intresserad av...

Läs också