Kamp om Iraks skattkista
Nyhetsflödet från Irak har koncentrerats till Bagdad och till Basra i söder. Men i den storpolitiska kampen om olja, makt och pengar finns de riktigt svårlösta problemen i norr. Att konflikterna dessutom är religiösa, språkliga och etniska gör alltihop än mer explosivt.
Den demokratiska republiken Irak grundades hösten 2005. I konstitutionen skrev man in rätten att bilda regioner.
I realiteten gjorde kurderna detta redan 1991, efter Kuwaitkriget, när tre provinser i nordöst bildade den autonoma regionen Kurdistan. Regionen har eget parlament och presidenten Masoud Barzani har ett officiellt residens i ett örnnäste i bergen. I minst sjutusen år har en stad funnits innanför citadellet i huvudorten Erbil.
När osmanska riket slutgiltigt föll sönder under första världskriget slöts ett fredsfördrag i Sèvres 1920. Det handlade om turkarnas arabiska besittningar: Palestina, Jordanien, Irak. I fördraget drog man upp vaga riktlinjer för en kurdisk stat, som dock aldrig blev verklighet.
Kurdernas frihetskamp började på 1940-talet. I äldre tider dominerade vänstergrupper; i Sverige minns många det kommunistiska PKK i samband med mordet på Olof Palme. Numera heter bundsförvanten USA, medan grannländerna Turkiet och Iran håller ett oroligt och ständigt vakande öga på utvecklingen. Minst fem miljoner människor i västra Iran har kurdiska som hemspråk, och i östra Turkiet finns starka kurdiska intressen.
Såväl omvärlden som resten av Irak kan leva med en självständig kurdisk region; dessutom är den väl förankrad i Bagdad, där presidenten är kurd. Krutkammaren heter istället Kirkuk, en stad vid foten av Zagrosbergen. I ett långt stråk under markytan finns här en femtedel av jordens samlade oljeresurser.
På 1980-talet körde Saddam Hussein brutalt iväg ett stort antal kurder från Kirkuk. Istället lät han arabisktalande familjer flytta in i de övergivna husen. Saddam Hussein ville – liksom alla tidigare, nuvarande och troligen även kommande härskare – ha kontroll över denna fantastiska skattkista.
Enligt Iraks konstitution ska en folkomröstning hållas i Kirkuk före utgången av 2007. Då avgörs om staden ska tillhöra den kurdiska regionen eller ej. Folkräkningen – en förberedelse för omröstningen – är redan gjord, ändå är det osäkert om alltihop blir av. Kurderna hävdar att de är i majoritet i området och vill skynda på processen. Sunnimuslimerna i centrala Irak är tveksamma. För närvarande delas oljeinkomsterna rättvist mellan provinserna. Men vad händer om Kirkuk efter folkomröstningen tillfaller Kurdistan och regionen utropar sig som en självständig stat, vilket Masoud Barzani senast vintern 2007 förklarade vara dess rätt?
Turkiet skulle inte uppskatta tilltaget. Kurdfrågan är ytterst känslig, inte minst för att landets vattenreserver finns i öster.
Med motivet att jaga PKK-terrorister har turkisk militär gått över gränsen till Irak.
Varje gång en nation visar tecken på sönderfall kastar andra lystna blickar på territorier och tillgångar. Därmed är man inne på det andra stora problemet i norra Irak: staden Mosul och provinsen Nineve. Det rika Mosul med sina gränder, historiska monument och oljeraffinaderier ligger helt nära ruinerna av det antika Nineve – och Iraks bästa jordar.
Kirkuk är en farlig plats, men detsamma gäller det multireligiösa och multietniska Mosul. Irak har alltid haft en betydande kristen minoritet. Före USA:s invasion 2003 var de omkring 1,6 miljoner och många bodde just i provinsen Nineve. Omkring hälften har gett sig av.
De assyriska kyrkorna utgår från församlingar som enligt traditionen bildades av aposteln Petrus år 34 och aposteln Tomas år 35. Gudstjänsterna hålls på arameiska, det språk som talades i Palestina och i norra Irak vid Jesu födelse. De kristna bidrog till Bagdads guldålder på 1000-talet.
Regelbundet antyds att USA är intresserat av att Nineveprovinsen blir självstyrande, en enklav inom Kurdistan eller en egen stat. Tanken finns exempelvis i Hollywoodfilmen Syriana.
Ryktena dementeras aldrig, men å andra sidan finns inga kända officiella dokument som styrker saken. Även krafter inom EU-parlamentet har pekat på den möjligheten, vilket de irakiska kristna applåderar. Då skulle de många kristna flyktingarna, närmare en miljon, kunna återvända.
Kemal Atatürk, som skapade det moderna Turkiet, protesterade kraftigt när stormakterna i Lausanne 1926 bestämde att den gamla karavanstaden Mosul skulle lyda under det brittiskkontrollerade Irak. Medan världen funderar över Iraks framtid har stridslystna personer tagit fram dokumenten runt Mosulfrågan igen.
Folkomröstningen kan bli ett steg på väg mot fred, men kan också leda till motsatsen.
Ingvar von Malmborg
