Umgicks med Klee och Kandinsky
Under 1910-talet hade Paulsson varit bosatt i Berlin och kom där i kontakt med några av dåtidens största modernistiska målare genom gruppen Der Sturm. Den grundades av Herwarth Walden, som var gift med en avlägsen släkting till Paulsson, och i kretsen kring den hittade man bland andra konstnärerna Paul Klee och Wassily Kandinsky som senare kom att undervisa på Bauhaus.
Men trots att Paulsson själv levt mitt bland tidens modernister och förmodligen träffat flera av dem som kom att bli mästare på Bauhaus, märktes inte det då han tillträdde som direktör för slöjdföreningen. Bauhaus nämndes till exempel inte i Svenska Slöjdföreningens tidskrift förrän 1933, och då i samband med att skolan stängts av nazisterna.
Från Bauhaus till funktionalismen
Den nya arkitekturen, med profiler som Walter Gropius och Le Corbusier i spetsen, kom att utvecklas till funktionalismen. Några av förespråkarna för denna nya rörelse i Sverige var bland andra arkitekterna Gunnar Asplund och Uno Åhrén, och Svenska Slöjdföreningen. »Vackrare vardagsvara« hade blivit lite av deras paroll, och fortsatte vara det under flera decennier, och Gregor Paulsson hade i slutet av 1920-talet blivit en ivrig förespråkare för funktionalismen.
Han inspirerades av bland annat Deutscher Werkbund, ett förbund grundat i München 1907 som ville förena konst och industridesign. Ett av dess mål var att höja den konstnärliga kvalitén på maskin- och serietillverkade produkter, något som också Bauhausskolan hämtat inspiration från.
Stockholmsutställningen 1930
Paulsson var en av initiativtagarna bakom Stockholmsutställningen 1930, där det senaste inom konsthantverk, konstindustri och hemslöjd visades upp. Huvudarkitekt för utställningen blev Gunnar Asplund, som bland annat stod bakom planeringen av Skogskyrkogården. Runt om i Stockholm byggdes visningsrum och visningshus upp, och utställningen drog över fyra miljoner besökare. De fick ta del av framtidens smarta boende och förevisades produkter som kom att forma det nya, moderna svenska folkhemmet. Funktionalismen fick sitt genombrott.
Stockholmsutställningen 1930 ses som en milstolpe i svensk arkitekturhistoria. Året därpå gick arkitekterna Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Sven Markelius, Eskil Sundahl och Uno Åhrén samman med konsthistorikern Gregor Paulsson och gav ut skriften acceptera. Titeln skrevs ut i gemener, precis som man gjort på Bauhaus, och det man menade skulle accepteras var den nya tiden och den nya arkitekturen. Det var dags att acceptera att funktionalismens tid hade kommit.