Afghanistans heliga krigare
April 1984: sovjetiska trupper utsätts för ett eldöverfall. Mujahedin var gerillakrigare; de slog till hårt och snabbt i små grupper för att sedan försvinna upp i bergen. Taktiken var så effektiv att Sovjetunionen, trots att man som mest hade över 100 000 man i fält, aldrig lyckades kontrollera mycket mer än landets städer.
Den 8 mars 1989 ryckte de här mujahedin fram mot Jalalabad, i händerna på trupper tillhörande den afghanska republiken. En av dem bär på en FIM-92 Stinger, en amerikansktillverkad luftvärnsrobot. CIA smugglade in hundratals Stinger-rörlavetter till Afghanistan för att hjälpa sina muslimska allierade att bekämpa de sovjetiska flygstyrkorna.
Uppskattningsvis mellan 10 000 och 35 000 mujahedin var så kallade »afghanska araber», frivilliga utlänningar. En av dessa »araber» är här fångad på bild, med en AK-47 i handen under de inbördesstrider som utkämpades i Afghanistan åren efter Sovjets reträtt. Hans namn är Eden Fernandez. Han var en brittisk punkare som konverterade till islam 1989 och gick med i mujahedingruppen Harakat-e Islami.
Afghanistan kallas ibland för »imperiernas kyrkogård». Varken Marathariket, Safaviderna, Storbritannien, Sovjetunionen eller nu senast USA har klarat av att rå på landet, trots sina på pappret stora militära övertag. En av förklaringarna syns på bilden: landet består till stor del av oländiga berg, som gjorda för gerillakrigföring. Notera krigaren i förgrunden.
Enligt kalla krigets logik var min fiendes fiende mina vänner – alltså stöttade USA mujahedin. På bilden konfererar president Ronald Reagan med en grupp afghanska ledare om sovjetiska krigsbrott. Mannen jämte presidenten är Gust Avrakotos, chef för CIA:s hemliga operationer för att finansiera och beväpna mujahedin.
En skara mujahedin med en milt sagt brokig uppsättning vapen poserar innan avrättningen av en prokommunist. Mujahedin blev ökända för sina övergrepp mot civilbefolkningen. Som en reaktion mot deras framfart uppstod talibanismen, som krossade mujahedin i ett blodigt inbördeskrig och tog makten i Afghanistan år 1996.
Den sovjetiska reträtten 1989 ledde inte till en lycklig fred för Afghanistan: mujahedin fortsatte att bekämpa den afghanska republiken i ett inbördeskrig som rasade fram till deras seger 1992. Genast bröt inbördeskrig ut mellan fem, senare sex, mujahedinfraktioner. Männen på fotot tillhör Jamaat-i-Islami och deltar i strider mot Hezb-i Islami om kontrollen av Kabul år 1992.
Nästan alla afghaner är muslimer, med en stor övervikt för sunni över shia. Landets mujahedin såg sig, som deras namn avslöjar, som krigare i det heliga kriget – jihad. Fotot visar mujahedin som ber i gryningen under striderna vid Jalalabad 1989 med brandrök stigande mot himlen i bakgrunden.
Publicerad i Militär Historia 3/2021
