»Han gav sitt liv för andra»
Lord Nelson tillhör historiens legender. Redan under sin levnad blev han en av Storbritanniens populäraste gestalter. Mytbildningarna runt honom är åtskilliga.
”The Nelson touch” – ett stänk av Nelson, lorden – är än i dag berömvärt betyg.
Jo, han vann vid Trafalgar 1805 över fransk-spanska flottan. Och vem skulle vilja förringa en sådan seger? Men det var inte enbart sjöstridskrafter som råkade ut för Lord Nelsons onåd. Det gjorde verkligen också William Wilberforce. Som 21-åring trädde Wilberforce över tröskeln till det ärevördiga engelska parlamentet. Han hade en vision! Han drevs av en övertygelse utifrån värden och värderingar som han bar med sig från barnsben, kristna värderingar. Han såg som sitt livs uppgift att bekämpa och avskaffa slaveriet. Det var liktydigt med att omstörta sin tids ekonomiska grundvalar. Det var detsamma som att ta de tuffaste nappatag med det brittiska imperiets maktambitioner. Hans målsättning idiotförklarades.
Lord Nelson förklarade med makt och myndighet, att så länge han hade tillgång till något vapen och kunde röra sin tunga, skulle han motsätta sig och få stopp på Wilberforces galna idéer; idéer som skulle ruinera människor runt om i imperiet och ödelägga Storbritanniens ekonomi och heder.
William Wilberforce lyckades. Slaveriet förbjöds. 10 000-tals och åter 10 000-tals människor räddades undan den djupaste förnedring – att behandlas som boskap som kunde avyttras eller inköpas.
När det brittiska parlamentet den 29 augusti 1833 tog beslutet att alla slavar i hela imperiet skulle bli fria, var det en gränslös seger över den gruvligaste och mest omfattande rasism. En ung parlamentariker som vågade sitt liv för allas lika värde, hade vunnit kampen. Wilberforce hade genom sin insats mäktat skapa en mänskligare värld. Själv fick han dock inte uppleva den slutgiltiga segern. Han dog exakt en månad innan beslutet fattades i parlamentet.
Slå upp namnen Wilberforce och Nelson i vår ganska nyutkomna svenska nationalencyklopedi. Lord Nelson har dubbelt så stort textutrymme som William Wilberforce. Men det är Wilberforce som är den verklige hjälten.
Slaveriet i USA och den världsvida slavhandeln som Storbritannien och andra europeiska nationer sysslade med måste anses vara den största enskilda moraliska skandalen i historien. Människovärdet var totalt relativiserat. De vitas materiella välstånd vilade på att de svarta behandlades som djur eller föremål som kunde köpas och säljas.
Ingen person kan mer än William Wilberforce anses ha satt stopp för den vedervärdiga hanteringen. Det är imponerande om någon kan vända en inställning eller uppfattning i sitt eget land. Wilberforce gjorde en världsvid insats. Och det var inte en gradvis förändring. Han fick nationerna, ekonomierna att göra helt om.
Wilberforce omgav sig av en grupp som obrottsligt och sammanhållet gjorde allt för att väcka opinion. Gruppen kallades ”the saints”, helgonen. Och de var besjälade av idéer och värderingar som kallades evangelikala.
Wilberforce lyckades, för att nämna ett exempel, få en berömd hantverkare att tillverka ett märke som alla kunde bära. Det visade en knäböjande slav. På märket stod: Am I not a Man and a Brother?
Det gällde att skapa respekt för den ståndpunkt som är en förutsättning för demokratin: att varje individ oberoende av ras, hudfärg, kön, ålder... har samma värde, ett okränkbart värde.
Jag beundrar William Wilberforce för att han inte valde den enkla bekväma vägen och nöjde sig med att få frottera sig med alla de ekonomiskt och socialt mäktiga.
Många har presenterat teorier och attraktiva visioner. Wilberforces vision stötte på våldsam patrull. Men hans vision bar honom. Oemotståndligt arbetade han sig mot målet. Han gav sitt liv för att rädda andra. Han visade vad en person som satt sig något i sinnet och som är förankrad i eviga värden kan uträtta.
Slaveriet är ännu inte utrotat världen över. Barnprostitution och barnpornografi, könshandel som breder ut sig i Europa och runt om i världen är odiskutabelt en form av slaveri. Och det duger absolut inte att vända ryggen till våra dagars människoförnedring.
År 2001 och kommande år behöver en ny William Wilberforce.
Alf Svensson
