Stormaktstiden

Under några korta decennier på 1600-talet sammanföll aristokratins intressen med den svenska statens. Varken förr eller senare har adelns makt varit lika glasklart framträdande som under Magnus Gabriel De la Gardies livstid. Mot att han och andra högadelsmän ställde sina liv i statens tjänst överöstes de med jord och rikedomar.

Stormaktstiden

Genom fredsfördraget i Roskilde 1658 blev Skåne och Blekinge svenska provinser efter att ha tillhört Danmark. För kyrkans del innebar skiftet att prästerna var tvungna att anpassa sig till svenska seder och svenskt gudstjänstbruk. Tidigare forskning har ofta betonat att försvenskningen av landskapen var snabb och relativt problemfri. Men inom kyrkan gick anpassningen inte fort och lätt. Lokala avvikelser förekom ända fram på 1700-talet. Prästerna trotsade sin nye svenske biskop, Canutus Hahn, och lät integreringen ta tid eftersom det löfte de avgett i samband med nationsskiftet endast talade om att de ”efter handen” skulle inrätta sig efter det nya.

Stormaktstiden

Sverige var först i världen med att ge ut banksedlar. Bakom Idén stod bankdirektören Johan Palmstruch som kom på den när banken fick akut brist på kopparmynt 1661.

Stormaktstiden

I maj år 1702 stod Uppsala i brand. Stora delar av staden ödelades, däribland domkyrkans tak, torn och inredningar. Detta var illa nog.

Stormaktstiden

I april 1635 anlände Axel Oxenstierna i spetsen för ett stort följe till franska Compiègne.

Stormaktstiden

I februari 1623 rådde ”uppror och myteri på rådhuset” i Stockholm. Alla som bakade, bryggde eller slaktade hade fått order att anmäla detta till kronan

Stormaktstiden

Hur blev Stockholm Sveriges huvudstad? Var det en plötslig händelse eller en längre process? Vad menas egentligen med begreppet huvudstad? Historikern Robert Sandberg vid Södertörns högskola har haft anledning att fundera över dessa frågor.

Stormaktstiden

Historieskrivningen om stora nordiska kriget 1700–21 har dominerats av de dramatiska händelserna vid Narva, Poltava och Fredrikshald. Här är historien om hur Estland och Livland steg för steg gick förlorade och förvandlades till ryska provinser, något som de skulle förbli till omvälvningarna i första världskrigets spår.

Stormaktstiden

Ansvaret för hem och familj vilade tungt på de kvinnor vars män följde Karl XII ut i krig. Officerarnas hustrur fick ta hand om gods och mark medan mannen var borta. Soldathustrurna levde ofta i stor ovisshet om makens öde. Hade han stupat, rymt eller blivit tillfångatagen?

Stormaktstiden

Under 1600-talet tjänade Erik Dahlbergh den svenska stormakten som soldat, ledande expert på befästningar, landshövding i Jönköping och mycket mer. Men främst var han mannen som skapade bilder av svenska städer, slott och herrgårdar. Han skildrade Sverige från norr till söder i Suecia Antiqua et Hodierna.

Stormaktstiden

Under 1600-talet omvandlades Stockholm från en liten landsortshåla till en europeisk storstad. Här passerade soldater på väg till stormaktens krig, hit flyttade ämbetsmän för att arbeta i den snabbt växande förvaltningen och på några år hade befolkningen mångdubblats.

Stormaktstiden

Det Svenska Pommern, en hörnsten i 1600-talets stormaktspolitik, var länge nästan omöjligt att besöka genom sitt läge i det forna Östtyskland. Folke Schimanski åkte dit efter murens fall och detta reportage publicerades i det första numret av Populär Historia.

Page 3 / 3