Nästa år är det fyrtio år sedan den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i Gåsefjärden. Nu samlar Marinmuseum in minnen kring händelsen. Och man välkomnar debatt.

För 200 år sedan föddes en av Sveriges största musikstjärnor alla kategorier. Från enkla och oroliga förhållanden reste hon sig till att bli en firad opera­sångerska, som framkallade Jenny Lind-feber var hon än visade sig. Detta trots – eller kanske just för att – hennes röst var långt ifrån perfekt.

Historieprofessorn och Kristinaexperten Marie-Louise Rodén skriver sin sista bok om drottningen. Den bygger på brev och skildrar hennes kärlek till Decio Azzolino.

För 100 år sedan debuterade en viss Greta Gustafsson på filmduken, i en reklamsnutt för varuhuset PUB. Att detta var upptakten till en makalös filmkarriär kunde ingen ana. I Hollywood modellerades Garbo till en superstjärna – inom stumfilmen. När ljudet kom blev det problem.

Under bondestenåldern blev människorna successivt mer bofasta. Detta påverkade inte minst hur de bodde och organiserade sig. Synen på perioden har på senare tid nyanserats sedan arkeologerna tagit del av nya genetiska och språkvetenskapliga studier.

Historikern Daniel Larsson forskar om epidemier i det förflutna. Han ser många likheter med dagens pandemi – men när det gäller dödligheten är skillnaderna större.

Rudolf Höss styrde över Nazitysklands största utrotningsläger. Vem var han och hur såg han på sina illdåd?

Den skånska traditionen att fira mårtensgås är egentligen en kontinental sedvänja med gåsslakt i november – eventuellt påbjuden av en hämndlysten biskop.

När den svenska våldsstatistiken bedöms måste de många barnamorden räknas in. Det menar två historiker som bland annat via rättsprotokoll har studerat kvinnors våld i Sverige under 1800-talet.

Den amerikanska politiken är i högsta grad personcentrerad – för att inte säga personfixerad – och i centrum står presidenten, världens mäktigaste man.