Vikingarnas handelsfärder organiserades ofta i félag.

© Heritage/Getty

Félag – vikingarnas affärsbolag

Jag har läst att vikingarna tillämpade en särskild form av ekonomiskt delägarskap. Stämmer det?

20 mars 2018 av Anita Lifvendahl

Ja, det stämmer. Det fanns ett delägarskap som hette félag. Félag är konstruerat av »fé« (boskap, välmående) och verbbasen »lägga« i meningen att »lägga samman ägodelar«.

I Kulturhistoriskt lexikon för Nordisk medeltid (utgivet i 22 band 1956–78) beskrivs félag som förmögenhetsgemenskap – »att skjuta samman egendom i ett bestämt syfte«.

Samma ord finns i dagens norska, danska och engelska; felleskap och fellow. Och för oss nutida svenskar är ju ordet fä fortfarande välkänt och välanvänt.

Under vikingatiden (cirka 800–1050 e Kr) kunde man bilda félag omkring egendomar inom en släkt eller familj. Det kunde exempelvis handla om egendomarnas fördelning och användning i händelse av att modern gifte om sig.

Det var inte ovanligt med flera giftermål, och om en mor och hennes barn hade félag om egendomarna gav det dem rätt att bestämma över sitt arv och om de ville bilda ett félag med moderns nya man.

Notalag för fiske

Det fanns också så kallade notalag för fiskegemenskap, félag för gemensam vallning av boskap, bruk av jord samt båtar och handel. Att bilda ett félag för gemensamt bruk av land betydde inte ett gemensamt ägande, utan just brukande och regler för vad som skulle gälla. En jordägande bonde kunde exempelvis bilda félag med en bryte (en manlig träl med högre ansvar) som bidrog med sin arbetsinsats.

Félag vid vikingarnas handelsfärder

De allra flesta kunde inte själva bekosta utrustning och besättning för en handelsfärd, men ett félag öppnade en möjlighet att ge sig ut i världen på äventyr, handel eller för att söka nytt land att bruka.

Vid handelsfärder som inbegrep félag gjorde alla deltagare en insättning – antingen med arbete eller varor – och fick del av eventuell vinst. Skepparen var ansvarig för färden men alla var jämställda och lika mycket värda.

I Grágás, den första nedtecknade isländska lagen, anges att man skulle ta tillvara varandras rättigheter. Om en félager, bolagsman, dog och det inte fanns några arvingar till hands skulle de överlevande i ett félag skydda den dödes rättigheter.

Félag kunde även betyda kamrat. I Sverige är 16 runstenar kända där ordet félag är inristat, men på grund av de olika betydelserna är det osäkert om dessa stenar är resta över »bolagsmän« eller kamrater.

Gillet när félag

Väldigt nära félag i betydelsen »bolag« var gillet. Det var en sammanslutning där man tog hand om både varandra och varorna, och sörjde för efterlevande om någon omkom. I Sverige finns det minst sex minnesstenar från vikingatiden som är resta efter deltagare i gillen.

Under medeltiden hittar vi liknande delägarskap i så kallade partsrederier (sammanslutning av köpmän) inom sjöfart, allmänningar för exempelvis boskap, åordningar för gemensam skötsel och användning av åar – såsom fiske, tvätt och linberedning, vägsamfälligheter och så vidare.

På en runsten (U 391) i Sigtuna från 1000-talet nämns både gille och félag. Runtexten lyder i översättning till nutida svenska: »Frisernas gillebröder … dessa [runor] efter Albod, Slodes bolagsman [félager]. Den helige Kristus hjälpe hans ande. Torbjörn ristade.«

Publicerad i Populär Historia 10/2017

Kanske är du intresserad av...

Läs också