Noas söner Sem, Ham och Jafet avbildade på ett kyrkfönster från 1200-talet i Canterbury.

Varför gäller antisemitism bara judar?

I folkgruppen semiter ingår (väl?) bland annat araber och afrikaner. Hur kommer det sig att det bara handlar om judar när man pratar om antisemitism?

2 september 2017 av Axel Andersson

SVAR Det enkla svaret på frågan är att ett antal debattörer i Tyskland runt 1879 bestämde sig för att använda begreppet antisemitism snarare än att säga att de var antijudiska. Detta skedde förmodligen först i en skrift av journalisten Wilhelm Marr i den så kallade antisemitismdebatten (Antisemitismusstreit) 1879–81. Den inflytelserike historikern Heinrich von Treitschke följde efter.

Varför Marr letade efter en synonym är inte helt klart, kanske ville han inte framstå som ännu en antijudisk aktivist i mängden. Antisemitism ledde också tankarna mer till biologi än religion, och ordet började snart dyka upp bland de som hävdade att judarna inte kunde »assimileras« och bli del av den tyska nationen.

Den större frågan om »semiterna« är mer komplicerad, även om svaret också finns i den tysktalade världen. Historikern August Ludwig von Schlözer anses vara den förste som använde begreppet »semitisk« (1781). Detta för att hänvisa till dem som ansågs härstamma från Noas son Sem, likt assyrier, armenier och judar.

Den tyske journalisten Wilhelm Marr var troligen först med att använda begreppet antisemitism.

Betecknar språkgrupp

Ordet betecknade också en språkgrupp (de semitiska språken) som talades i Mellanöstern och som hade spridits därifrån till Etiopien och, senare, till Nordafrika. Denna grupp särskiljdes från dem som härstammade från Noas andra två söner: Ham (främst nordafrikaner) och Jafet (arier, eller indoeuropéer).

Denna fantasifyllda blandning av bibelläsning, etnologi och lingvistik spreds i Europa under 1800-talet, inte sällan i pseudovetenskapliga sammanhang där mänskliga »raser« diskuterades.

Idén om en »semitisk« folkgrupp vilar alltså på högst problematiska vetenskapliga grunder, och var redan från början politiserad i sammanhang där »raser« rangordnades.

Detta gör det lättare att förstå att Marr och andra under 1800-talets slut kunde omforma begreppet för att referera specifikt till judarna (då som främsta motsatsen till Jafets »arier«). Inom lingvistiken refereras det än i dag till »semitiska språk« (som arabiska och hebreiska), dock talas det sällan längre om »hamitiska« eller »jafetiska« språk.

Publicerad i Populär Historia 3/2016

Kanske är du intresserad av...

Läs också