Oscar II var kung av Sverige 1872–1907 och kung av Norge fram till 1905. 

Kröning blev omodernt på 1900-talet

När slutade monarker i Sverige att låta sig krönas, och varför? Hur ser det ut utomlands?

25 januari 2018 av Charlotta Tornbjer

Svar Kröningen av kungar kom i bruk i hela Europa under medeltiden och var intimt förknippad med kristendomen, även om liknande ceremonier förekom redan under förkristen tid och i andra delar av världen. Kröningen symboliserade att kungen hade fått sitt uppdrag av Gud och att monarkin var en gudomlig ordning.

Själva kröningen utfördes vanligen av en representant från kyrkan. I Sverige var detta oftast ärkebiskopen och ceremonin visade att kyrka och stat var ett.

Både kungar och drottningar kröntes och skillnaderna i respektive ceremoni var inte stora. I båda fallen legitimerade kröningen regentmakten. Men om drottningen inte var regerande symboliserade hennes kröning istället hennes plikter som blivande kungamoder.

Erik Knutsson kröntes 1210

Den förste regent som man med säkerhet vet blev krönt i Sverige var Erik Knutsson, som kröntes i november 1210. Kröningar kan ha skett tidigare, men det finns inga tillförlitliga källor att bygga på. Flertalet regerande kungar och drottningar i Sverige kröntes därefter.

Oscar II blev den siste kung som – tillsammans med drottning Sofia – kröntes i Sverige. Vid ceremonin i Stockholm den 12 maj 1873 avlade han kungaeden. Ärkebiskopen utförde sedan smörjelsen av den blivande regenten, satte tillsammans med justitieministern kronan på monarkens huvud och överlämnade övriga riksregalier. 

Drygt två månader senare kröntes Oscar II och Sofia även till kung och drottning av Norge i Trondheim.

Elizabeth II vinkar åt folket efter kröningsceremonin i Wetminster Abbey 1953.

© National Media Museum

Gustaf V valde bort kröning 

Oscar II:s efterträdare på tronen, Gustaf V, valde bort kröningen vid sitt trontillträde 1907. Den ansågs inte förenlig med den nya tiden. Kungaparet ville införa ett mindre ceremoniellt och mer modernt hovliv. På så sätt skulle monarkin överleva. Det fanns nämligen vid trontillträdet en tydlig kritik mot monarkin som statsform.

Unionsupplösningen 1905 fanns också i starkt minne och genom en kröning i Sverige hade det ytterligare markerats att unionsupplösningen faktiskt hade inneburit att den svenske kungen blivit avsatt i Norge. Detta blev extra tydligt i och med att den nya kungen av Norge, Haakon VII, och hans drottning Maud faktiskt kröntes vid sitt trontillträde 1906.

En förklaring kan vara att den nya nationen ville förankra valet av monarki som ett historiskt statsskick ordentligt. Inga regelrätta kröningar har skett sedan dess i Norge, utan de har ersatts av enklare ceremonier i form av kyrkliga välsignelser. 

Kröningar förlorade således sin betydelse vid sekelskiftet 1900 och detta var en allmän europeisk trend. De ansågs som alltför ceremoniella, kostsamma och omoderna.

Elizabeth II senast krönta i Europa 

Antalet monarkier i Europa minskade också under 1900-talet. Flera kungar blev avsatta i samband med revolutioner och inte minst i anslutning till de två världskrigssluten.

Redan vid Oscar II:s kröning hade det dock förekommit ett motstånd mot ceremonin i sig, med argumenten att den var föråldrad och alltför kostsam. Den tyske kejsaren Vilhelm II hade inte heller låtit kröna sig vid sitt trontillträde 1888. Kröningen som institution var således ifrågasatt redan under 1800-talet och kom successivt alltmer ur bruk. Mer anspråkslösa ceremonier infördes istället vid trontillträdet.

Undantag förekom dock. Den senaste monarken som kröntes i Europa var den brittiska drottningen Elizabeth II. Detta skedde i Westminster Abbey den 2 juni 1953.

Publicerad i Populär Historia 10/2013

Kanske är du intresserad av...

Läs också