Joshua leder israeliternas intåg i Kanaans land. 

© Benjamin West/Art Gallery of New South Waales

Kan Bibeln användas som historisk källa?

Kan man, och i så fall när, använda Bibeln som historisk källa? Vi lät Stefan Arvidsson, professor i religionshistoria, svara på denna intressanta läsarfråga.

25 maj 2017 av Stefan Arvidsson


Alla texter kan användas som historiska källor. Det gäller bara att veta vilka frågor man ska ställa! 

Anta att vi har en text som är en alltigenom fantastisk berättelse, full av onaturliga varelser och omöjliga händelser – med rätt frågor kan vi likafullt mjölka sådana berättelser på information. 

Kanske används metaforer som hör hemma i jordbrukarsamhällen? Kanske beskrivs den högsta lyckan som att vara i ett land som flyter av mjölk och honung? Ja, då kan vi nog vara rätt säkra på att det var hårt kämpande bönder som fantiserade fram berättelsen i fråga. Fantasier, religiösa såväl som profana, avslöjar verkligheten.

Jämför med andra textkällor

Vill vi däremot ta reda på huruvida enstaka fakta – till exempel israeliternas intåg i Kanaans land – är sanna måste vi använda källkritiska metoder. Det optimala är förstås om det finns oberoende, pålitliga källor som man kan jämföra med. Vi kan till exempel läsa vad egyptiska ämbetsmän skriver till sina hettitiska motsvarigheter. 

Den judiske historikern Josefus (cirka 37–100 e Kr) Judiska fornminnen har ofta använts för att bevisa Jesus existens. På så sätt kan man försöka vaska fram Bibelns historiska sanningar.

Man kan också jobba tvärtom. Om bibliska berättelser uppvisar slående likheter med omgivande folks myter är det rimligt att betvivla deras sanningsvärde, även om de har fått en mer historisk framtoning i Bibeln.

Närmast ökända är de försök som gjordes runt förra sekelskiftet att visa att berättelsen om Jesus död och uppståndelse bara är en variant av en vanligt förekommande främreorientalisk myt om hur växtlighetsguden (Dumuzi, Osiris, Adonis etcetera) dör och pånyttföds.

Jämför med arkeologin

Slutligen bör man jämföra texten med arkeologiska lämningar. Till skillnad från texter, som kan vara tillkomna mer utifrån ideologiska än vetenskapliga behov, bedrar inte lämningar, i alla fall inte på samma sätt. Däremot är de svårtolkade.

Men om det finns arkeologiska tecken på att till exempel en offerkult fortsatte runt om i landet fast det i Bibeln står att den centraliserades till Jerusalem, är det rimligt att se texten som något som mer ideologiskt sinnade personer föreskriver snarare än historiskt beskriver.

I allmänhet ger arkeologin därmed inte bara en kompletterande bild (av till exempel folklig religiositet), utan också en korrigerande sådan. 

Kanske är du intresserad av...

Läs också