Slaget vid Gestilren

Redan för hundra år sedan restes ett minnesmärke över slaget vid Gestilren i Varvs socken i Västergötland. Placeringen bygger på en formulering i ett t

29 juni 2010 av Åke Steinwall

Redan för hundra år sedan restes ett minnesmärke över slaget vid Gestilren i Varvs socken i Västergötland. Placeringen bygger på en formulering i ett tillägg till Äldre Västgötalagens kungalängd. I tillägget, som gjordes trehundra år efter striden, står det att kung Sverker slogs ihjäl i ”Gestilren mellan dala och lena”. Orterna Dala och Lena (Kungslena) ligger i denna del av Västergötland.

Gestilren ingick i en flera decennier lång släktfejd om den svenska kronan.

Sverkers- och Eriksätterna hade turats om vid makten och oftast hade maktskiftena varit våldsamma. De två huvudpersonerna vid händelserna i Gestilren – Erik Knutsson och Sverker Karlsson – hade båda skäl att hämnas på varandra.

Sverkers far, den dåvarande kungen Karl Sverkersson, dödades 1167 av Eriks far Knut Eriksson, som därmed blev kung fram till 1195. Därefter

valdes Sverker Karlsson till kung.

Han dödade 1205 tre av Knut Erikssons fyra söner (i Älgarås). Den fjärde, Erik Knutsson, undkom.

Detta är upptakten till slaget vid Lena i Västergötland 1208 då kung Sverker med stöd av trupper organiserade av den danska Hvide-ätten stred mot Erik Knutssons delvis norska styrkor. Vid slaget stupade två av de danska härförarna, Sverker drevs på flykt och Erik Knutsson övertog kungamakten. Detta är omskrivet i både danska och svenska annaler (årsböcker) och ballader. Däremot finns det betydligt färre källor till uppgörelsen i Gestilren två år senare. Inga källor anger danskt deltagande här.

I den äldsta svenska kungakrönikan, (som troligen skrevs cirka trettio år efter striden, men endast finns bevarad i en handskrift från 1325) står det om kung Sverker att ”folkungar tog livet av honom. Hans egen måg gjorde honom detta i Gestilren.” Måg ska på den här tiden ha betytt ”ingift manlig släkting” och anses syfta på Folke jarl, som var Sverkers svåger men arbetade för Erik Knutsson. Enligt andra källor dog även han vid Gestilren.

Senare kungakrönikor har inga nya uppgifter om slaget, men i en årsbok förd i dominikanerklostret i Skänninge finns en anteckning om år 1210 som man vet gjordes någon gång under perioden 1254–63: ”Slaget vid Gestilren den 18 juli där kung Sverker och Folke jarl stupade.” I en senare årsbok från samma kloster tillläggs det att många andra herremän också dog vid slaget. I en annalsamling från 1310 står det att det var många folkungar som stupade. Den berömde isländske skriftställaren Snorre Sturlasson nämner på ett ställe att han vid ett besök i Sverige 1219 ska ha fått ”det fälttecken som sveakungen Erik förde när han fällde kung Sverker vid Gestilren.”

Senare källor ger ingen ny information bortsett från den ovan nämnda formuleringen ”dala och lena” som dyker upp i en handskrift från 1430-talet. Ytterligare drygt trehundra år senare skriver västgötaprästen Thore Odhelius bland annat följande:

Var denna strid utkämpades, är ovisst för historieskrivarna: vid Gestilren säga de, men var denna plats finnes, äro de helt okunniga om. (…) Men nära Lena finnes en gård, kallad Gislaryd, av hvilken byn Hvarf sedermera uppstod. Men detta Gislaryd var enligt vår mening för de gamle känt som Gestilren.

Odhelius påstående har sedan legat till grund för uppfattningen att slaget vid Gestilren, som ett slags andra rond i matchen mellan Erik och Sverker, ägde rum i samma trakt som slaget vid Lena två år tidigare. Förra året gav dock en grupp författare och historiker ut boken Striden i Gestilren 1210 där de lanserar Gästre by i Uppland som ett troligare alternativ. Bland annat för att byn benämns Gestilren i 16 räkenskapsnotiser från tiden 1511–1628. Därefter finns olika varierande stavningar av bynamnet fram till det i dag vedertagna Gästre.

Men namnfyndet är inte det enda skäl som förs fram för den nya lokali­seringen av slaget. Genom att gå igenom all den bakgrundshistoria som man kan utvinna ur källorna kommer en av bokens författare, Sven Sandblom, fram till följande möjliga händelseutveckling:

– Några månader efter slaget vid Lena skriver påven ett brev till tre svenska biskopar och ber dem agera eftersom Sverker inte har någon annan än kyrkan som han kan vända sig till för att få rättvisa. Vi vet också att kyrkan hotade kung Erik med bannlysning om han inte återlämnade kronan till Sverker. Påvens brev antyder också att Sverker nu inte längre hade hjälp av danska trupper. Tvärtom vet vi att den danske kungen var upptagen av korståg vid den här tiden. Min teori är att kyrkans agerande ledde till att Erik gick med på förhandlingar och att dessa ägde rum i Uppland där vi vet att Erik hade stöd av de lokala stormännen.

I boken tecknar Sandblom ett scenario där förhandlingarna går Erik emot, och att Sverker och hans följe därför anfalls av Folke jarl. Denne kan ha agerat på Eriks order eller på eget initiativ, med eller utan Eriks vetskap. Både Folke jarl och Erik hade anledning att hämnas på Sverker efter händelserna i Älgarås och Lena.

– I olika källor anges den 17 eller 18 juli som dag för striden. Det skulle kunna betyda att den ägde rum på natten mellan dessa dagar och att Folke jarl kanske anföll Sverkers nattkvarter. Ordet bellum som används i källorna kan betyda både slag och strid och det kan ha varit något hundratal män i de båda tronpretendenternas hirder som drabbade samman, menar Sandblom.

Resultatet av slaget blir ändå att Erik behåller kungamakten och senare samma år både kröns av ärkebiskop Valerius, som tidigare varit Sverkers huskaplan, och gifter sig med den danske kungens syster Rikissa.

– Det verkar som om kyrkan insåg realiteterna och bytte till Eriks sida. Samtidigt fick de genom kröningen en viss kontroll över honom, påpekar Sandblom.

Författargruppen bakom Striden i Gestilren 1210 är alla överens om att 1200-talets Gestilren är dagens Gästre by. Bröderna Henrik och Fredrik Lindström har i sin bok Svitjods undergång kommit fram till samma slutsats. Fredrik Lindström ska för övrigt medverka vid den högtid som ska hållas i sommar.

– Han ska spåna om vad som kan ha hänt under slaget och Ingegerd Troedsson, som är bokens redaktör, ska beskriva den historiska bakgrunden. Dessutom blir det medeltidsmarknad i byn, berättar Sven Sandblom.

Men det blir även firande vid det hundra år gamla Gestilren-monumentet i Västergötland. Den 17 juli blir det högtidstal, miniföredrag, tipspromenad, bågskytte med mera.

– Vi tycker att monumentets historia – att man för hundra år sedan i storsvensk stil firade ett medeltida slag inför kungligheter, riksantikvarier och tusentals människor – är en historia värd att berätta i sig. Vår lokale Gestilrenforskare Stig Lundberg menar dock att Upplandsfalangens argument är väl underbyggda, så de har kanske ett tillfälligt övertag. Framtida forskning får visa vad som gäller, säger Anja Praesto, projektledare på Västergötlands museum.

Åke Steinwall

POP_7_10

Kanske är du intresserad av...

Läs också