Disputation pågår
Disputation pågår

Lundahistorikern Marianne Sjöland disputerade på en avhandling om historietidskrifter den 2 december. Opponent var David Ludvigsson.

© Foto: Magnus Bergsten

Populär Historia ämne för doktorsavhandling

Historikern och läraren Marianne Sjöland har i en ny doktorsavhandling jämfört Populär Historia med den brittiska tidskriften History Today. Vi ställde några frågor till den nyblivna filosofie doktorn vid Lunds universitet.

14 december 2016 av Magnus Bergsten
Varför valde du just Populär Historia och History Today?
– För några år sedan skrev jag en licentiatuppsats om Populär Historias historieskrivning. I slutet av undersökningen började jag fundera på om historia förmedlas på liknande sätt i andra länder eller om det finns nationella skillnader. Min doktorsavhandling blev därför en jämförande studie mellan Populär Historia och History Today. Jag valde dessa två tidskrifter för att de förenas på flera plan. Exempelvis är de Sveriges respektive Storbritanniens äldsta populärhistoriska tidskrift, vilket gjorde att jag kunde följa en lång utvecklingslinje.

– Populär Historia och History Today är också, enligt min tolkning, de mest djuplodade populärhistoriska magasinen på den svenska och brittiska marknaden. Ett annat gemensamt drag är att redaktionerna anlitar en hel del historiker som skribenter. Jag utgick alltså från några grundläggande likheter, men jag förväntande mig förstås också att finna skillnader mellan magasinen.

Vad är det viktigaste resultatet du kommer fram till i din undersökning?
– Att den vetenskapliga historieskrivningen har en stark ställning i båda tidskrifterna, men den modifieras på olika sätt av skribenterna för att göra artiklarna intressanta ur ett läsarperspektiv. Man kan tycka att vetenskaplighet inte skulle fungera så bra i populärhistoriska sammanhang, men min studie visar på motsatsen. 

– Den genre som Populär Historia och History Today representerar präglas till stor del av historievetenskapliga ideal. Det tror jag beror på att det är så vi är vana vid att historieförmedling ska se ut. Samtidigt visar avhandlingen på skillnader mellan History Todays och Populär Historias ”vetenskaplighet” då de brittiska skribenterna anpassar sin historieskrivning mindre efter det populärhistoriska sammanhanget. De brittiska texterna är generellt sett mer avancerade än de svenska, vilket tyder på att det finns en viss variation inom genren.

– Ytterligare ett resultat är att tidskrifternas historieskrivning också är präglad av journalistiken. Ibland presenteras historiska händelser som nyheter eller ”scoop”. Vidare gör bildrikedomen i Populär Historia och History Today att de kan liknas vid ett slags bildtidningar, alltså vid andra typer av magasin som handlar om helt andra ämnen.


Nybliven fil. dr
Nybliven fil. dr

Marianne Sjöland har jämfört hur Populär Historia och History Today berättar om historia.

© Foto: Magnus Bergsten
Hur vill du karakterisera Populär Historias relation till historievetenskapen?

– Den är tydlig på så sätt att Populär Historias artiklar är kunskapsförmedlande och som ett led i detta anknyter skribenterna i olika grad till historievetenskapliga drivkrafter och metoder. Det kan handla om att förklara bakgrunden till en aktuell händelse, hänvisa till historiska källor eller att kartlägga sanningen bakom myter eller historiska händelser som skildrats på film.

Ser du någon förändring över tid?

– Under den period jag har undersökt, 1990–2012, har jag sett viss förändring. Under 1990-talet skrev fler historiker i tidskriften vilket gjorde att den vetenskapliga historieskrivningen var än mer framträdande än i dag. Till exempel diskuterades då mer än nu, olika möjliga tolkningar av historiska händelser. I dag ser jag fler ”underhållande” inslag som till exempel quiz och en del kortare artiklar om ämnen
som anknyter till aktuella händelser. Däremot har tidskriften samma innehållsmässiga bredd då som nu.

Du jobbar ju som lärare. Har du någon nytta av Populär Historia i skolan?

– Ja, jag använder tidskriften i historieundervisningen på gymnasiet, dels som fördjupningsmaterial, dels för att visa hur historia förmedlas och används utanför skolan. Eleverna möter historia i så många olika sammanhang. Som historielärare måste man vara medveten om detta och låta elevernas historiekonsumtion bli en del av undervisningen. Inte minst för att visa att historia fyller många olika
funktioner i ett samhälle och i enskilda personers liv.
Färsk avhandling
Färsk avhandling

Marianne Sjölands avhandling bär titeln Historia från tidskriftsredaktionen – en komperativ studie av Populär Historias och History Todays historieskrivning.

Läs också