Författarna Carl Jonas Love Almqvist (till vänster) och August Blanche var inte bästa vänner. I bakgrunden Strömparterren.

© Sjöberg bild

Litterär duell rann ut i spottloska

Jag har hört talas om den så kallade »Det-går-an-striden«, då August Blanche lär ha utmanat Carl Jonas Love Almqvist på duell. Vad handlade konflikten om?

3 maj 2017 av Thorsten Sandberg


SVAR Det stämmer att författaren, journalisten och politikern August Blanche (1811–68) utmanade författaren Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) på duell. Men eftersom Almqvist vägrade att ta upp Blanches kastade handske blev duellen inte av. 

Istället tog Blanche till »plan B«, och spottade Almqvist i ansiktet nästa gång de möttes (något han lovat sina vänner att göra). Tillfället kom den 10 juli 1842.

Först något om omständigheterna kring spottloskan, sedan bakgrunden till varför Blanche ville gå så långt som till en livsfarlig konfrontation med Almqvist.

Möttes på Strömparterren

Av en tillfällighet möttes antagonisterna den där sommardagen på kaféet vid Strömparterren, vid denna tid ett av Stockholms kändisställen. Blanche besökte kaféet tillsammans med vännerna Jonte Wahlgren och Theodor Sandström, som inte var sena att påminna om löftet när Almqvist dök upp.

Med hjälp av det Blanche berättade återgav Wahlgren incidenten, som varken han eller någon annan sett med egna ögon. Almqvist hade suttit en bit bort. Blanche tog några kliv framåt och konfronterade honom.

»Då han återkom till sitt sällskap berättade han själv att han funnit Almqvist sittande på bänken, och utan någon förberedelse spottat honom mitt i ansiktet. Almqvist hade inte yttrat ett ord utan helt beskedligt upptagit näsduken och torkat sig, varpå Blanche förmodligen något avkyld lämnat honom. Hela uppträdandet passerade således tämligen obemärkt.«

Ryktet spreds snabbt

Men ryktet om spottloskan spreds snabbt i Stockholm, och det dröjde inte länge förrän huvudstadspressen började skriva om händelsen. De som inte gillade Almqvist jublade, medan Aftonbladet – där Almqvist vikarierade som chefredaktör – ansåg att Blanche saknade folkvett. 

Källan till händelsen på Strömparterren var således Blanche själv. Vad hade han att vinna på att incidenten blev känd i vidare kretsar?

Strömparterren i Stockholm var platsen där spottloskan utdelades. Bilden är från 1860-talet, två decennier efter det omtalade intermezzot.

Två anledningar fanns. Dels hade han lovat vännerna att spotta Almqvist i ansiktet vid första bästa tillfälle, dels ville han vinna framgång hos den välbärgade prästen Mårten Bergwall. Blanche var Bergwalls utomäktenskaplige son, vilket inte var okänt för samtiden.

Konkurrerande tidningar

Dessa enskilda bevekelsegrunder hör till ett större sammanhang. Åren kring decennieskiftet 1840 var en politiskt turbulent tid med hårda pressdebatter.

Blanche medverkade i tidningen Freja som musik- och teaterrecensent. Han ägnade sig inte direkt åt politiska skriverier men hamnade ändå i polemik, särskilt med Aftonbladet och tidningens medarbetare Almqvist. Dennes novell Det går an hade getts ut 1839.

Året efter publicerade Blanche satiren Sara Widebeck, skriven som en fortsättning på Det går an och uppkallad efter den kvinnliga huvudpersonen i Almqvists novell.

Kallade Blanche oäkting

Nu var »Det-går-an-striden« igång, och i kölvattnet på denna dök allt fler konflikter upp. Almqvist stämplade i en insändare Blanche som oäkting, ett angrepp som fick epitetet »Almqvistska dådet«. 

Det fanns bara ett sätt för Blanche att försvara sin och faderns, alltså Mårten Bergwalls, ära: att utmana Almqvist på duell, vilken, som sagt, förvandlades till den mindre ärofulla spottloskan på Strömparterren – det så kallade »Blancheska dådet«.

Efter denna händelse slutade Blanche på Freja, slog sig ner i en fastighet som Mårten Bergwall ägde och som han senare fick överta. Här byggde August Blanche sin litterära karriär, och det var här han skrev sina teaterpjäser och romaner.

Kanske är du intresserad av...

Läs också