Handikapphistoria i kulturarvet

Johan Schierlund föddes utan händer och fötter i ett fattigt torparhem i Skärkinds socken utanför Norrköping år 1753. Tack vare en rem runt högra armstu

18 februari 2011 av Lina Wingqvist

Johan Schierlund föddes utan händer och fötter i ett fattigt torparhem i Skärkinds socken utanför Norrköping år 1753. Tack vare en rem runt högra armstumpen och en ring som satt kring en liten utväxt, där verktyg av olika slag kunde fästas, klarade han såväl att skriva som att hålla i ett glas och att kamma sig.

Om Johan kan man läsa i avhandlingen Omsorg och kontroll – en handikapphistorisk studie 1750–1930 av Claes G Olsson, som utkom förra året. Johan tillhör de personer med funktionshinder vars livshistoria finns nedtecknad. Men bristerna på området är stora.

Nyligen drogs det omfattande treåriga projektet ”Handikapphistoria i kulturarvet” igång. Handikapphistoriska föreningen och Nordiska museet kommer att få omkring nio miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att bland annat skaffa överblick över hur svenska museer hittills arbetat med aspekten handikapp. Under första året deltar även Historiska museet i Stockholm i projektet.

– I museernas och etnologernas verksamhet har man försummat att utveckla handikapphistorien som en del av vårt svenska kulturarv. Och det är det vi ska försöka få ordning på nu, säger Bengt Lindqvist, projektets ordförande, därtill ordförande för Handikapphistoriska föreningen samt före detta socialdemokratisk riksdagsledamot och socialminister.

Själv blind sedan unga år har Bengt Lindqvist personlig erfarenhet av att leva med ett funktionshinder. När han 1965 ville läsa till lärare nekades han plats på Lärarhögskolan. Men efter ett års strid mot Skolöverstyrelsen beviljades han tillträde till utbildningen. Annorlunda var det när han 1982 blev Sveriges första blinda riksdagsledamot.

– Jag blev verkligen bra bemött hela vägen. Det var helt enkelt så, att de bestämde sig för att ”det här ska fungera”.

Blinda och synskadade tillhör den svenska handikapprörelsens pionjärer. 1889 grundades De blindas förening, som var det första rikstäckande handikappförbundet. Två decennier tidigare – 1868 – hade den första lokala handikappföreningen bildats, Stockholms dövas förening.

Sedan dess har många milstolpar passerats – bland annat fick blinda 1934 rätt till en icke behovsprövad ersättning på 500 kronor per år, 1942 bildade fyra handikappförbund den första samarbetsorganisationen och 1972 antog tjugo handikappförbund det inflytelserika handlingsprogrammet ”Ett samhälle för alla”.

Ambitionen med det nya projektet är att funktionshinder i framtiden ska finnas med som en självklar del i museernas arbete. I november förra året började projektledaren Margareta Persson, sedan länge engagerad i handikapprörelsen och även hon före detta riksdagsledamot, att jobba på Nordiska museet. Genast uppstod samtal om handikappaspekten mellan henne och de nya kollegorna.

Vad kan det då innebära att i det vanliga arbetet få med funktions­hindrades perspektiv? Margareta Persson målar upp ett exempel: om en utställning ska tas fram om hur överklassen bodde för hundra år sedan, kan man ta hänsyn till det faktum att omkring hundratalet utvecklingsstörda personer vid den här tiden levde undangömda i bostäder på Östermalm i Stockholm.

– Om man visar en högreståndsvåning, är det intressant att se att där fanns ett litet rum med någon som man inte ville visa upp.

En annan del i projektet handlar om att via internet samla in livsberättelser från funktionshindrade. Medan materiella förbättringar är enkla att konstatera – i fråga om tillgänglighet i bostäder och offentliga lokaler liksom tillgång till olika hjälpmedel och tjänster – är det svårare att uttala sig om hur attityder förändrats över tid. Förhoppningen är att jämförelser av individuella berättelser från olika tidsperioder ska ge ny kunskap.

Bengt Lindqvist menar att handikappade genom historien har fått stå ut med olika former av skeptiskt bemötande.

– Det har alltid funnits fördomar, vidskepelse och religiösa föreställningar som påverkat livet för funktionshindrade.

Få 6 nr av Populär Historia för 379 kr!
Få 6 nr av Populär Historia för 379 kr!

Kanske är du intresserad av...

Läs också