Han gjorde Ven till astronomins vagga

Under mer än 30 år, från 1576 till 1597, var Tycho Brahes observatorium på Ven centrum för Europas kanske mest avancerade astronomiska forskning. Det arb

13 mars 2001 av Anna Larsdotter

Under mer än 30 år, från 1576 till 1597, var Tycho Brahes observatorium på Ven centrum för Europas kanske mest avancerade astronomiska forskning. Det arbete som utfördes där fick grundläggande betydelse för det fortsatta utforskandet av himlavalvet och bidrog i hög grad till utformandet av vår moderna världsbild.

1500﷓talet innebar en brytningstid för den astronomiska forskningen och Nicolaus Copernicus lanserade teorin att det är solen som är världens centrum, och inte jorden. De flesta höll dock fast vid den antika världsbilden med jorden som orörlig i världsalltets mitt.

Inte heller Tycho Brahe övergav läran om jorden som centrum. Hans arbete förberedde dock en ny världsbild på andra plan och hans största insats bestod i att genomföra långsiktiga och systematiska observationer med stor noggrannhet.

Tycho Brahe har med rätta kallats den moderna observationskonstens fader och hans banbrytande resultat överträffade vida vad som tidigare hade uppnåtts. Förutsättningen för detta var hans stora samling instrument. Han var sin tids överlägset främste instrumentkonstruktör, han förbättrade redan existerande utrustning och gjorde även helt nya konstruktioner, t ex för att bedöma stjärnornas position.

Tycho Brahe tillhörde en aktad och inflytelserik dansk adelsätt. Han föddes den 14 december 1546 på Knutstorp i Skåne, som ju var danskt på den tiden. Fadern, Otto Brahe, blev riksråd och länsman på Helsingborgs slott. Modern, Beate Bille, var dotter till riksrådet Klaus Bille på Skarhult.

Tycho växte upp hos och uppfostrades av farbrodern Jörgen Brahe. Redan som tolvåring skrevs han in vid universitetet i Köpenhamn för studier. Där vistades han i tre år för att därefter påbörja en rad studieresor på Kontinenten. Adelns bildningsresor till framför allt de tyska universiteten var typiska för tiden.

Till Leipzig anlände Tycho som 16﷓åring för att studera klassiska språk, historia och juridik. Planen för hans utbildning var uppgjord av farbrodern och syftade till en traditionell statsmannatjänst. Men redan nu vaknade hans intresse för naturvetenskap och astronomi.

1563 började han utföra astronomiska observationer av enklare slag. Häri låg en viss konflikt. Enligt tidens uppfattning var det mindre passande för en adelsman att engagera sig i naturvetenskaperna.

Från 1565 gick Tycho Brahe helt upp i astronomin och angränsande vetenskaper. De närmaste åren studerade han vid universiteten i Wittenberg, Rostock, Basel och Augsburg. Under studieåren på Kontinenten byggde han upp ett värdefullt kontaktnät med ett flertal vetenskapsmän, till stor nytta för hans kommande verksamhet. 1570 återvände Tycho till Danmark. Långa perioder kom han nu att vistas på Herrevadskloster i Skåne. Här inrättade han ett laboratorium och fördjupade sig i studier av alkemi.

Såg en supernova

På Herrevad inträffade en händelse som fick avgörande betydelse för Tycho Brahes fortsatta liv. I stjärnbilden Cassiopeja iakttog han den 11 november 1572 en ny stjärna av ovanlig storlek. Med sin kraftiga ljusstyrka kunde den urskiljas även mitt på dagen. (Vad Tycho såg var en exploderande stjärna, en s k supernova. Spillrorna av denna avger faktiskt fortfarande kosmiska radiovågor!)

Så länge stjärnan var synlig, i 17 månader, gjorde Tycho noggranna observationer. I boken “De nova stella” (Om den nya stjärnan), tryckt i Köpenhamn 1573, redogjorde han för sina iakttagelser. Boken väckte mycket stor uppmärksamhet och etablerade på allvar Tycho Brahe som erkänd astronom. Hans huvudsakliga slutsats om stjärnan var nog så revolutionerande. Genom sina mätningar visade han att himlafenomenet inte var en komet utan en stjärna. Det stod helt i strid mot tidens uppfattning att himlarymden var evigt oföränderlig.

Efter upptäckten av den nya stjärnan återupptog Tycho Brahe på allvar de astronomiska observationerna. Hösten 1574 påbörjade han en serie föreläsningar i astronomi vid universitetet i Köpenhamn, som gjorde honom mycket uppmärksammad.

Följande vår kunde han sedan förverkliga en tidigare uppskjuten utlandsresa. Han färdades först till Kassel, därefter till Basel och Venedig. Det var nu han fick planer på att mer permanent lämna Danmark, och han utsåg Basel till den lämpligaste platsen för stationära astronomiska observationer. Vid denna tid var staden ett betydande kulturcentrum med ett strategiskt läge mellan Tyskland, Frankrike och Italien.

Astronomisk glans

Danmarks kung, Fredrik II, insåg emellertid att Tychos namn som astronom skulle sprida glans över både riket och kungen personligen, och beslöt därför att försöka få honom att stanna i Danmark. Tycho erbjöds ön Ven i förläning på livstid. Han utlovades också årligt underhåll för att ostört kunna ägna sig åt sin vetenskap. Kungen skulle vidare vara behjälplig med att uppföra en lämplig bostad på ön. Det var en plikt, menade kungen, att understödja Brahe, och det skulle bli riket, kungen och Tycho själv till heder om han stannade.

Efter att noggrant ha tänkt över det storslagna erbjudandet accepterade Tycho. Det var angeläget att så snart som möjligt påbörja det sedan länge planerade arbetet med att reformera astronomin. Den 18 februari 1576 tilldelades han det årliga underhållet på 500 daler och i maj utfärdades förläningsbrevet. Tycho fick Ven på livstid och 400 daler till uppförandet av ett hus.

Ytterligare inkomster fick han senare genom olika förläningar. Mot vissa förpliktelser fick han inkomster från bl a Kullens gård i Skåne, Nordfjords län i Norge och prebendet vid Helige Tre Kongers kapell i Roskilde. Därtill kom inkomster i pengar och naturaprodukter från Ven. Kungens understöd var med andra ord avsevärt.

Slott och observatorium

Redan den 8 augusti lades grundstenen till det kombinerade slottet och observatoriet Uraniborg, beläget mitt på ön och på dess högsta punkt.

Den märkliga byggnaden karakteriserades av en mycket säregen blandning av nederländska och italienska renässansideal. De omgivande vallarna, trädgården och samtliga hus var mycket medvetet geometriskt proportionerade. Symmetri och harmoni rådde. I det norra vallhörnet låg tjänarnas hus, i det södra ett separat tryckeri. I väster och öster låg porthus. Huvudbyggnaden i centrum var uppförd i rött tegel med dekorationer i kalk﷓ och sandsten. Den hade två våningar förutom vind och källare. I norr och söder anslöt sig cirkelrunda observationstorn med balkonger.

I både övergripande utformning och detaljer var Uraniborg starkt inspirerat av de två italienska renässansmästarna Sebastiano Serlio och Andrea Palladio. Centralbyggnaden och den italienska villan var väsentliga ingredienser. Som observatorium var Uraniborg unikt genom att det var det första i Europa som uppförts från grunden. Tveklöst har Tycho Brahe själv ansvarat för en hel del i bygget, men han har haft kvalificerad arkitekthjälp i kungens byggmästare Hans van Paschen och Hans van Stenwinkel.

Stjärneborg under jord

1584 uppfördes en separat anläggning, Stjärneborg, strax intill Uraniborg, vilken var helt konstruerad för astronomiska observationer. Stjärneborg bestod av ett centralt, kvadratiskt rum och fem cirkulära, olika stora kryptor grupperade runt detta. Delar av anläggningen låg under marknivå.

Tycho Brahes byggprojekt på ön kom också att omfatta en separat mekanisk verkstad samt en papperskvarn. Med egen papperstillverkning och ett eget tryckeri kunde han oberoende och snabbt få sina vetenskapliga rön spridda.

På några år förvandlades den tidigare obemärkta ön i Öresund till ett centrum för Europas mest avancerade forskning. Så gott som dagligen fram till 1597 genomfördes observationer av planeterna och stjärnorna, och detta med en dittills okänd noggrannhet. Grunden för de mer exakta mätningarna var Brahes sinnrika nykonstruktioner och förbättringar av astronomiska instrument. Kikaren fanns dock inte ännu och alla observationer genomfördes med blotta ögat.

I en skrift publicerad 1587 redogjorde Tycho för sitt världssystem, där planeterna kretsar kringt solen och där solen i sin tur kretsar kring jorden. Systemet utgjorde en sorts kompromiss mellan gammalt och nytt. Huvuddelen av skriften handlade dock om kometobservationer – Tycho kunde visa att kometbanorna är utanför solsystemet och slog därmed sönder det gamla världssystemet.

Observatoriet på Ven blev med tiden något av en högskola, en unik institution i Norden. Arbetet bedrevs med ett flertal assistenter och elever. Dessa gav Tycho Brahe också regelrätt undervisning i olika ämnen, bl a matematik och medicin förutom astronomi. Flera av hans elever blev sedermera framstående vetenskapsmän.

Tycho Brahes främste gynnare, Fredrik II, dog i april 1588. En förmyndarregering tog över och fortsatte stödet till Tycho. 1592 besökte den nye, då femtonårige kungen, Christian IV, Ven och beskådade Tychos anläggningar. Han blev mycket imponerad av vad han såg. Kungen och Tycho utväxlade gåvor och mötet betecknar symboliskt ett slags kulmen på ett idealiskt tillstånd för Tycho Brahe på sin ö.

Kritiserad av bönderna

En rad senare händelser ledde fram till att Tycho lämnade Ven och sitt observatorium 1597. Det är idag omöjligt att till alla delar förklara varför han bröt upp. En konflikt gällde hans efter hand växande impopularitet bland öns bönder, och han tycks ha varit en sträng och ganska omedgörlig herre.

En annan konflikt gällde hans förpliktelser i sina län. Här var det fråga om en känslig offentlig relation till kungen. Skötseln av både Kullens fyr och Roskildeprebendet var långt ifrån tillfredsställande. Vid flera tillfällen fick Tycho allvarliga tillsägelser. En rad händelser och processer visar att det fanns verklig orsak till missnöje mot honom och hans ställning undergrävdes alltmer.

I augusti 1596 upphörde huvudparten av understödet till Tychos verksamhet och i mars begav han sig till sin fastighet i Köpenhamn. Ett par månader senare reste han till Rostock med sina böcker, anteckningar och instrument.

Under tiden i Tyskland utväxlade Tycho Brahe och kung Christian IV en rad mycket prestigefyllda brev. Tycho såg fortfarande en möjlighet att återvända till Danmark, men kungens svar var onådiga och avvisande. Tycho gav då definitivt upp tanken på återkomst.

Hamnade i Prag

Under vistelsen i Tyskland arbetade han också för nya möjligheter till understöd i sin verksamhet. Vid påsktid 1599 anlände han till Prag, kallad till kejserlig astronom hos Rudolf II, och under resten av sitt liv var han verksam i dennes tjänst, bosatt i slottet Benatky. Som medarbetare hade Tycho tidvis Johannes Kepler, som efter Brahes död skulle utnyttja hans väldiga observationsmaterial vid utarbetandet av de tre berömda planetlagar som bär Keplers namn.

Tycho Brahe dog i Prag den 24 oktober 1601 vid 55 års ålder av urinförgiftning. När han begravdes i Teynkyrkan i samma stad var det under stora högtidligheter, en markering av att även Tychos samtid förstod betydelsen av hans livsverk.

Henrik Jern har skrivit en doktorsavhandling om Tycho Brahes byggnader på Ven, med titeln Uraniborg – herresäte och himlaborg.

phci1912

Kanske är du intresserad av...

Läs också