Hajen 100 år

Hajen sjösattes 1904 och var tekniskt banbrytande med sitt motorelektriska maskineri. Bakom innovationen att låta en förbränningsmotor driva en generator, v

29 december 2003 av Thorsten Sandberg

Hajen sjösattes 1904 och var tekniskt banbrytande med sitt motorelektriska maskineri. Bakom innovationen att låta en förbränningsmotor driva en generator, vilken i sin tur lämnade elektrisk energi till både batteriet och en propellermotor, stod mariningenjör Carl Richson. Han hade arbetat vid skeppsvarv i USA och var chef för ritkontoret vid Örlogsvarvet i New York från 1891 till 1897, då han återvände till hemlandet och Marinförvaltningen.

När man i Sverige på allvar började intressera sig för ubåtar beordrades Richson hösten 1900 att göra en studieresa till USA. Året efter fick Marinförvaltningen i uppdrag att ta fram ritningar och kostnader för en ubåt lämpad för skärgårds- och hamnförsvar. Ansvaret för konstruktionen lades inte oväntat på Richson.

På den här tiden fanns varken läroböcker eller andra anvisningar för att bygga ubåtar. Richson var därför hänvisad till sina anteckningar från studiebesöket i USA.

I kravspecifikationen stod bland annat att ubåten skulle ha ett deplacement (volymmått för fartyg) på drygt hundra ton, vara tjugo meter lång och bestyckas med en 45 centimeter bogtorpedtub. Fartyget skulle ha sex mans besättning.

Hösten 1902 beviljade Riksdagen 400 000 kronor för den nya ubåten, och 28 november samma år godkände Oscar II de topphemliga ritningarna. Konstruktionsarbetet på Galärvarvet i Stockholm genomfördes under stor sekretess och bakom rigorösa avspärrningar. Hos J V Svensson Automobilfabrik i Augustendal beställdes en fotogenmotor av märket Avance.

Hajen sjösattes den 16 juli 1904. Efter utrustningsarbeten började provturerna, vilka blev lyckosamma. Ett problem var fotogenmotorn som från början inte var konstruerad för ubåtsbruk. Först våren 1905 lyckades fabriken i Augustendal få den att fungera ordentligt. I slutet av oktober 1904 var man dock klara med de grundläggande funktionsproven och övergick till övningar på Lilla Värtan mellan Djurgården och Lidingö.

Under befäl av nyutnämnde fartygschefen kapten G W Magnusson – det svenska ubåtsvapnets strategiske fader – genomfördes övningar i dykning, gång i yt- och undervattensläge samt trimförändringar. Högsta tillåtna dykdjup var trettio meter.

Sommaren 1905 samövades besättningen för att utröna om ”plattformen Hajen”, för att använda ett modernt begrepp, kunde användas för krigsbruk. Så var dock inte fallet. Fartygschefen rapporterade nämligen att ”varken jag själv eller besättningen på långt när har den vana vid skötseln av Hajen som fordras för att på rätt sätt kunna använda den i och för krigsbruk”.

Trots tveksamheten införlivades Hajen i flottan och beordrades via Göta kanal till västkusten för att delta i uppladdningen i samband med unionskrisen. Huvudstöten vid ett eventuellt anfall mot Norge skulle göras av de svenska sjöstridskrafterna. Anfallsordern behövde dock aldrig ges.

Fram till 1918 levererades ytterligare tretton ubåtar till flottan, varav endast en, ”Hvalen” av märket Fiat, importerats (från Italien). Resterande ubåtar har tillverkats inom landet – en aktningsvärd bedrift av ett litet land som Sverige. Hajen användes under första världskriget som skolskepp, och utrangerades 1922. Fyra år senare var det nära att Hajen skrotades, men fartyget räddades och är i dag uppställt utanför Marinmuseum i Karlskrona.

Med Hajen tillfördes det svenska försvaret ett vapensystem som skulle komma att utvecklas till en av de mest uthålliga och slagkraftiga enheterna inom marinen.

Thorsten Sandberg är journalist.

Ubåtsfakta:

1904. Hajen sjösätts vid Galärvarvet i Stockholm.

1905. Hajen införlivas med Flottan.

1914. Svärdfisken sjösätts vid Kockums varv i Malmö. Det är Kockums första ubåt. Sammanlagt har varvet byggt närmare 50 ubåtar.

1915. Hvalen beskjuts söder om Skåne av en tysk beväpnad fiskebåt. En svensk besätt-ningsman skadas allvarligt och avlider på Ystad lasarett.

1943. Ulven minsprängs 15 april utanför Marstrand varvid hela besättningen om 33 man omedelbart omkommer. Ubåten bärgas 1 augusti.

1945. I närheten av svenska territorialgränsen sänks tyska ubåten U3503 av den egna besättningen. Ubåten bärgas av Sverige och studeras i detalj. Upptäckterna får betydelse för framtida svensk ubåtstillverkning.

1967. Sjöormen sjösätts vid Karlskrona Örlogsvarv. Den första svenska riktiga ubåten med mycket god manöverförmåga (vände »på en femöring»).

1988. Provturer med ubåten Näcken som har utrustats med luftoberoende Stirling-maskineri.

1991. Som en följd av främmande ubåtshot får svenska ubåtar eldtillstånd med torped. Detta är något fullständigt unikt i västvärlden.

1993. Den australiensiska ubåten Collins sjösätts i Adelaide. Sveriges största exportaffär någonsin förverkligas.

1997 Utbildning av singaporianska ubåtsbesättningar påbörjas. Singapore köper de fem utrangerade ubåtarna av Sjöormen-typ.

2000. Halland samövar bl a med NATO-ubåtar i Medelhavet.

2003. Svenska ubåtar ingår i bered-skapsförband som ska kunna sättas in i operationer ledda av FN eller EU.

2004. Arbetet att modernisera Södermanland och Östergötland slutförs. De nya ubåtarna utrustas bl a för tjänstgöring i varma vatten.

Läs om ubåtsvapnets hundraårsjubileum 2004 på www.ubatsvapnet100.com

Få 6 nr av Populär Historia för 379 kr!
Få 6 nr av Populär Historia för 379 kr!

Kanske är du intresserad av...

Läs också