Drottningens skola för sjuksköterskor: Sophiahemmet

För precis 120 år sedan invigdes Sophiahemmet, uppkallat efter dåvarande drottning Sofia, maka till Oscar II. Hemmet var ett svar på de krav den medicinska

10 november 2009 av Thorsten Sandberg

För precis 120 år sedan invigdes Sophiahemmet, uppkallat efter dåvarande drottning Sofia, maka till Oscar II. Hemmet var ett svar på de krav den medicinska utvecklingen ställde på välutbildad sjukvårdspersonal under andra hälften av 1800-talet. Då revolutionerade upptäckten av bakterierna kampen mot infektionerna, röntgenstrålningen blev ett viktigt verktyg i diagnosarbetet och den moderna kirurgin tog ett stort steg framåt när narkosen förbättrades.

Redan 1883 hade Hemmet för sjuksköterskor – i dagligt tal ”Drottningens sjuksköterskeskola” – startat med fyra elever i en lokal på nuvarande Upplandsgatan intill Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Sex år senare kunde utbildningen flytta till nybyggda lokaler, en kombination av sjuksköterskeskola och sjukhus med sjuttio vårdplatser vid Valhallavägen.

Idén till en sjuksköterskeskola i omedelbar anslutning till ett sjukhus hade drottning Sofia fått 1881 under en resa till England. Hon var nyfiken på den utbildning av unga kvinnor för sjukvården som den berömda Florence Nightingale hade startat vid S:t Thomas Hospital i London. På ort och ställe fick drottningen en god inblick i verksamheten och hon blev djupt imponerad av det Nightingale åstadkommit. Sofias yngste son prins Eugen har berättat om moderns stora beundran ”för denna kvinnas enastående verksamhet, den verkliga före­gångaren på sjukvårdsväsendets område”.

Sjuksköterskeskolan vid S:t Thomas blev en direkt förebild för Sofias eget projekt. En annan viktig inspirationskälla var utbildningen vid Diakonissanstalten i Stockholm, varifrån Ersta sjukhus så småningom utvecklades. Men Sophiahemmet innebar en revolution – före dess tillkomst hade svenska kvinnor bara kunnat bli diakonissor eller krigssjuksköterskor.

På den av kungen donerade tomten vid Valhallavägen skulle drottning Sofias planer förverkligas. I februari 1887 lade hon personligen grundstenen till den nya huvudbyggnaden och den 1 oktober 1889 invigdes Sophiahemmet med pompa och kunglig ståt. ”Från en ringa början har det utvecklats till det härliga skick vi nu skåda”, sa kungen i sitt invigningstal. Det ”härliga skicket” var en drygt sextio meter lång tegelbyggnad i två våningar. Sjukhuset var strikt indelat. Andra klassens patienter vårdades på nedre planet medan den övre våningen var reserverad för första klassens patienter. I den östra delen av byggnaden vårdades kvinnor, i den västra män.Operationssalar och behandlingsrum fanns i ett annex an­slutet till huvudbyggnaden, och i ett fristående hus strax norr om sjukhuset inrymdes lokaler för skolverksamheten och sjuksköterskehemmet med ungefär trettio elevrum.

När verksamheten på Sophiahemmet drog igång hösten 1889 avvecklades samtidigt Hemmet för sjuksköterskor. Erfarenheterna från detta, med utbildning och sjukvård i privat regi och en egen kår av sjuksköterskor och elever, var ovärderliga för det nyetablerade sjukhuset.

De ledstjärnor efter vilka man arbetade hade fastlagts av drottning Sofia personligen. John Berg, professor vid Serafimerlasarettet och styrelseledamot i Sophiahemmet, sammanfattade principerna så här: ”Att genom noggrant urval skapa en homogen sjuksköterskekår, organisera en kvalificerad teoretisk och praktisk sjuksköterskeutbildning och att i anslutning till sjuksköterskeskolan upprätta ett eget sjukhus för god och tidsenlig vård åt patienter ur alla samhällsklasser.”

Den första kullen elever vid Hemmet för sjuksköterskor, som 1889 blev Sophiahemmet, kastades snabbt in i det praktiska vardagsarbetet. Skolan samarbetade från starten 1884 med Sabbatsbergs sjukhus och eleverna fick praktisera på föreståndarinnan Alfhild Ehrenborgs avdelning.

Antagningskraven var många. Den blivande eleven förväntades vara protestantisk trosbekännare, ogift eller änka i åldern mellan 21 och 35 år och med bra skolutbildning. Dessutom skulle hon i enlighet med drottning Sofias önskemål ”äga en allvarlig håg för sjuksköterskekallet, byggd på sann gudsfruktan”. Redan under planeringen av Hemmet för sjuksköterskor hade drottningens själasörjare, hovpredikant Gustaf Beskow, en central roll. Han ansvarade under många år för den andliga fostran av Sophiahemmets elever. Sjuksköterskeeleverna var starkt motiverade unga kvinnor från bildade, oftast religiösa och välbärgade hem. Av de fyra första eleverna kom två från adliga släkter, Ottonie Liljenstolpe och Anna Natt och Dag. Föreståndarinnan Alfhild Ehrenborg var också från en adelsfamilj, liksom hennes efterträdare Elin Storckenfeldt.

Vårdarbetet var fysiskt krävande och efter en ansträngande dag följde vanligen nattvak. Men pionjärerna hade det också slitsamt mentalt. Både läkarkåren och patienterna var misstänksamma mot den nya yrkesroll som började ta form. Läkarna var vana att själva ta hand om alla kvalificerade arbetsuppgifter.

Det var inte många som trodde på den utbildning Hemmet för sjuksköterskor förmedlade och projektet förutspåddes bli kortvarigt. Man ifrågasatte framförallt elevernas förmåga att på sikt klara av den tuffa arbetssituationen i vården. Redan första läsåret skrev Alfhild Ehrenborg att ”doktorerna taga ej med minsta intresse del i företaget, de tro att experimentet kommer att sluta i och med denna månad”. De fick alldeles fel. Från början löpte undervisningen över sex månader, numera är utbildningen på högskolenivå och flerårig. Sjuksköterskeprogrammet omfattar tre års heltidsstudier motsvarande 180 högskolepoäng och leder fram till sjuksköterskeexamen och kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap.

Sophiahemmets historia under 120 år är också historien om hur sjuksköterskekallet förändrats till en modern yrkesroll.

Fakta: Egen sjukdom väckte sjukvårdsintresse

l Drottning Sofia (1836–1913) var dotter till hertig Vilhelm I av det tyska furstehuset Nassau och gifte sig som tjugoåring med den blivande kungen Oscar II. Paret fick fyra söner, Gustaf (V), Oscar, Carl och Eugen.

En klen hälsa krävde långa viloperioder då hon läste mycket och skaffade sig en bred allmänbildning. Den egna sjukdomen var också en orsak till hennes intresse för vård och välgörenhet. Hovets franskorienterade kultur gillade hon inte alls och politiskt påverkade hon Oscar i tyskvänlig riktning. Sofia var kungafamiljens nav och hade sitt finger med i det mesta som hände. Två områden rådde hon dock inte på: makens många utomäktenskapliga affärer som bedrevs helt öppet och svärdottern Victorias militanta idéer. Efter Oscar II:s död 1907 drog sig Sofia tillbaka från det offentliga livet. Några veckor före sin död gjorde hon ett sista framträdande då en ny kull Sophiasystrar invigdes, bland dem barnbarnet Maria, dotter till prins Oscar.

Fakta: Regissörens far var Sophiahemmets präst

För att säkerställa den andliga prägeln på Sophiahemmet instiftade drottning Sofia i sitt testamente en fond ur vilken sjukhusprästen fick sin lön och kapellet medel till underhåll.

Fram till en bit in på 1960-talet hade hemmet en heltidsanställd präst, från 1908 också en särskild prästgård på sjukhusområdet. Mellan 1924 och 1934 var det Erik Bergman som var sjukhuspräst. Han var far till regissören Ingmar Bergman som i sin självbiografi Laterna Magica (1987) ger några inblickar i livet runt Sophiahemmet från barnets horisont.

Ingmar Bergman var i sexårsåldern då familjen flyttade in i prästbostaden. Gossen Ingmar strövade »obekymrat i sjukhusets park, såg och fantiserade, tiden upphörde».

Han upplevde åtskilligt, och särskilt intresse tilldrog sig Sophiahemmets gravkapell, en mindre tegelbyggnad nere i parken. »Genom vänskap med sjukhusets vaktmästare som ombesörjde transporter mellan sjukhus och gravkapell fick jag höra många bra historier och se många lik i stadier av förfall», skriver han.

Varannan söndag höll Erik Bergman högmässa i sjukhusets kapell, som fylldes av sjuksköterskor i sina svarta helgdagsuniformer med stärkta vita förkläden. Mittemot prästgården låg hemmet där de gamla pensionerade sjuksköterskorna bodde. Unge Ingmar beskriver dem som »en nunneorden med stränga klosterregler».

Thorsten Sandberg är journalist och författare.

Få 6 nr av Populär Historia för 379 kr!
Få 6 nr av Populär Historia för 379 kr!

Kanske är du intresserad av...

Läs också